Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöskata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5847
Snöskata—Socialdemokrati’.
5848
Snöskata el. Björktrast (Tu’rdus
pila’ris). En art Trastar med askgrått
huvud, brun rygg, rostgult, svartfläckigt
bröst och vit buk. N. är mycket vanlig i
Sverige, särskilt norrut. Äggen äro
ljusgröna med bruna fläckar. Endast en del
flytta söderut om vintern.
Snösparv (Plcctro’phanes el. Calca’rius
niva’lis). En art Fältsparvar, vars
hane om sommaren är vit med svart rygg
men om vintern har rostbruna
fjäderkanter, medan honan är ovan gråsvart, under
ljusare. S. häckar i n. Sveriges
fjälltrakter och flyttar om vintern söderut.
Snöstorp. Socken i Hallands län
(Tön-nersjö härad). 2 172 inv. (1932).
Soaré (fransk, soirée av soir = afton).
Bet. aftonunderhållning. Jfr M a t i n é!
Sobat [såba’t]. Flod i n. ö. Afrika med
källor i v. Abessinien och utlopp i övre
Nilen. Längd: omkr. 740 km.
Sobel (Muste’la zibelli’na). En art
Mårddjur med spetsig nos och
jämförelsevis kort svans. Färgen är ovan
svartbrun, under ljusare. S. förekommer i
hela n. Asien från Ural till Kamtjatka och
jagas ivrigt för det dyrbara skinnets skull.
Den har därför på senare år blivit allt
mer sällsynt.
Sobelbisam. Se B is am!
Sober [så’-] (fransk, sobre av lat.
so’-brius). Bet. nykter, enkel, måttfull.
Sobra’nje. Namn på den bulgariska
folkrepresentationen. Jfr Bulgarien!
Sobre’ro, Ascanio, f. 1812, d. 1888.
It. kemist, nitroglycerinets upptäckare.
Socia’l (lat. so’cius = medbroder).
Samhällelig, i sammansättningar samhälls-. —
Sociala frågor, frågor rörande
samhällsklassernas inbördes förhållanden
el. förbättrandet av de sämre ställda
klassernas ställning i olika avseenden.
Sociala meddelanden. Tidskrift med
redogörelse för aktuella sociala frågor, sedan
1913 utgiven av Socialstyrelsen. I S.
publi
ceras resultaten av indexundersökningarna
(se I n d e x 3!).
Sociala rådet. En till Socialstyrelsen
knuten institution, bestående av
arbetsgivare, arbetarrepresentanter och andra på
olika områden av styrelsens verksamhet
sakkunniga personer med uppgift att
till-handagå styrelsen med upplysningar och
praktiska uppslag. Led. förordnas av Kgl.
Maj:t på 3 år. S. r. är fördelat på 5
sektioner: en för arbetarskydd och
arbetarfrågor i allmänhet, en för arbetsförmedling,
en för socialstatistik, en för
sjukkassevä-sen (= sjukkassenämnden) och en för
understödsföreningar (=
understödsföre-ningsnämnden).
Socialattaché. Tjänsteman vid
beskickning med uppgift att biträda i sociala
frågor. S. kan också tilläggas titeln
social r å d.
Social Democratic Federation. Den
äl-sta socialistiska organisationen i
Storbritannien, grundad 1880. Den samarbetar
med Labour Party och utger tidskriften The
Social Democrat.
Social-Demokraten. 1. Daglig
morgontidning i Stockholm, organ för Sveriges
socialdemokratiska parti, grundad 1885. Hj.
Branting var under åren 1886—1917 dess
huvudred, (med ett par avbrott). T. f.
huvudred. är sedan okt. 1932 Fredrik Ström.
2. Dansk daglig och mycket spridd tidning,
grundad 1874.
Socialdemokrati’. Politiskt parti, vars
ekonomiska slutmål är socialistiskt och
som i sin dagspolitik företräder sociala
reformsträvanden.
Den moderna s:s hemland är Tyskland
och dess främste lärofader Karl M a r x.
De idé- och taktikstrider, som utkämpats
inom den tyska s., ha återverkat på de
flesta länders socialdemokratiska partier.
I England har s. fått en säregen
utformning. Den har från början varit så gott
som fullständigt opåverkad av Marx’
teorier. Jfr Labour Party!
I Frankrike bildades ett socialdem.
parti 1879. Inom den franska s. ha
förekommit många brytningar och taktikstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
