Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaraborgs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5763
Skata—Skattelagstiftning.
5764
SKARVAR.
Fotografi.
väl och leva av fisk. Den viktigaste arten
är Storskarven, Ål k r å k an el.
K o r na o r a’n e n (Ca’rbo ca’rbo), som
bl. a. finnes vid våra kuster, dock endast
om vintern.
Skata (Pi’ca cauda’ta). En art K r
åk-få g 1 a r med lång, vigglik stjärt, svart
huvud och rygg, svarta, metallglänsande
vingar och stjärt samt vita skuldror och
vit undersida. S. förekommer i hela Europa
samt i n. och v. Asien och n. Afrika. Den
är allätare och torde göra mer skada än
nytta.
Skatelöv. Socken i Kronobergs län
(Kin-nevalds och Allbo härader). 2 202 inv.
(1932).
Skatnäva. Sv. namn på Ero’dium
cicuta’-rium.
Skato’l (grek. skato’s, genitiv av skor
= träck). Ett vitt, kristalliserande ämne,
som i kem. avseende är metylindol,
Cg H4 : C2 NH2 ■ CH3. Det bildas ur
äggviteämnen vid förruttnelse el. inverkan av
smält kaustikt kali, och hör till de ämnen,
som giva exkrementerna deras
karakteristiska lukt. Små mängder användas inom
parfymindustrien för tillsats till vissa slags
parfymer.
Skatt. Bidrag, som samhället kräver fr.
sina medl. och som ej utgör ersättning för
någon viss gentjänst el. motprestation fr.
samhällets sida. I sistnämnda avseende
skilja sig s. fr. avgifterna
(pensionsavgift, olycksfallsförsäkringsavgift m. fl.),
som dock räknas till s. i vidsträckt
mening. S. kallas direkta, om de
verkligen bäras av de personer, vilka de påföras
(ex. vanl. inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning), men indirekta, om de
skattebetalande helt el. delvis väntas
övervälta skattebördan på andra genom att
skaffa sig gottgörelse av dem (ex.
tillverk-ningsskatter, tullar).
Skatte. En i sammansättningar, såsom
skattebonde, skattehemman, tidigare
begagnad benämning på det slags jord, som
till skillnad fr. frälse- och kronojord
besvärades av skattskydighet.
Skattebetalarnas förening. En år 1921
på initiativ av bankdirektör Marcus
Wal-lenberg bildad sammanslutning med syfte
att verka för sparsamhet med allm. medel.
S. f. utger tidskriften Sunt förnuft.
Skattefri sprit. Sådan inom riket
tillverkad sprit, för vilken frihet fr.
tillverk-ningsskatt åtnjutes el. beträffande vilken
sådan skatt må återbäras. S. måste i regel
denatureras. Till s. s. hänföres även
importerad denaturerad sprit. Kgl. Maj:t har
till partihandlare med s. s. med ensamrätt
antagit A. b. Skattefri sprit i
Stockholm.
Skattehemman. Se Hemman!
Skattekrona. Det skatteunderlag, på
vilket vissa direkta skatter beräknas. Det
belopp, som behöver uttagas genom en dylik
skatt, fördelas på sammanlagda antalet s.
(= utdebitering pr s.). S k a t t e ö r e,
visst mått för fastställande av den del av
taxeringsvärdet, på vilken vissa direkta
skatters underlag (= skattekronor)
beräknas. Ex.: Ifråga om den allm.
kommunalskatten beräknas för annan lastighet än
jordbruksfastighet 5 skatteören pr 100 kr.
av taxeringsvärdet. För en fabrik taxerad
till 50 000 kr. blir skatteunderlaget alltså
0,05 • 50 000
100
••= 25 s.
Skattelagstiftning. Den gällande sv. s.
härrör till allra största delen fr. år 1928.
Grundläggande är kommunalskattelagen,
som innehåller grunderna för f a s t i g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
