Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skallmeja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5755
Skandinaviska glödlampfabriken, a. b.— Skandinavismen.
5756
Skandinaviska glödlampfabriken, a. b.
Glödlampfabrik (Skandialampan) i
Nyköping, grundad 1898, aktiekapital 1,2 mill.
kr., årstillverkning 2 mill. kr.
Skandinaviska granit a. b. Bolag i
Göteborg med granitbrott och stenhuggerier i
Halland och Bohuslän, grundat 1905,
aktiekapital 2 mill. kr., årstillverkning 5 mill.
kr. S. sysselsätter 2 000 arbetare.
Skandinaviska gummi a. b. Gummifabrik
i Viskafors, Älvsborgs län, grundad 1890,
aktiekapital 2,43 mill. kr. Se Förenade
Gummifabrikernas a. b.!
Skandinaviska halvön. Se
Skandinavien!
Skandinaviska Jutespinneri- & väveri
a. b. Jutespinneri i Oskarsström, Halland,
grundat 1889, aktiekapital 3 mill. kr. S.
äger även Oskarsströms
linnefabrik på samma plats; denna tillverkar
linnevaror, segelduk, presenning m. m.
Företagets sammanlagda årstillverkn.: 5,4
mill. kr.
Skandinaviska Kredit a. b. Bankbolag
med direktioner i Stockholm, Göteborg och
Malmö samt talrika avdelningskontor i
hela landet, grundat 1864. S. övertog bl. a.
Skånes Enskilda Bank (grundad 1830),
Industri kredit a. b. i Stockholm, Örebro
Enskilda Bank och Skånska Handelsbanken.
Aktiekapital 87,19 mill. kr., tillgångar
1 083 mill. kr. (1930). S. kontrollerar
genom sina dotterbolag a. b. Hereditas och
Fastighets a. b. Öresund åtskilliga
industriföretag, och har intima affärsförbindelser
med talrika av Sveriges största
industri-och trafikbolag, bl. a. Trafik a. b.
Grängesberg—Oxelösund, Svenska Sockerfabriks a.
b., Svenska Kullagerfabriken,
Broströms-koncernen, Svenska Amerika-Linien o. s. v.
S. var Kreugerkoncernens viktigaste
svenska bankförbindelse (Kreuger & Toll
ägde c:a en femtedel av S:s aktiekapital)
och råkade på grund av sin stora
kredit-givning till Kreuger i vissa
likviditetssvå-righeter vid Kreugerkoncernens
sammanbrott, Svenska staten ingrep dock för att
rädda banken och lämnade institutet en
kredit på 215 mill. kr. under villkor att
utdelningen på S.-aktier icke får
överstiga 5 proc., så länge krediten icke
åter
betalats. S. äger som säkerhet för de åt
Kreugerkoncernen beviljade krediterna bl.
a. 90 mill. doll. av Kreugerkoncernens 6
proc, dollarlån till Tyska Riket.
Aktiemajoriteten i Bolidens gruv.-a. b., som
tidigare innehafts av S., måste vid erhållandet
av statskrediten överlämnas till
riksgälds-kontoret som säkerhet för en del av
krediten.
Skandinaviska myntkonventionen. En
år 1873 mellan Sverige och Danmark
ingången överenskommelse om gemensamt
myntsystem, till vilken Norge anslöt sig
1875. Härigenom uppstod
Skandinaviska myntunionen. De tre
ländernas mynt gjordes lika i sammansättning
och värde, erhöllo snarlika namn samt
ble-vo jämställda ifråga om gångbarhet.
Genom världskrigets rubbningar även av de
nordiska ländernas penningväsen och särsk.
till följd av att Danmark och Norge ej
samtidigt med Sverige återinförde
guldmyntfoten, blev S. m. till största delen satt ur
kraft. Ett steg i riktning mot formellt
upphävande togs 1924, då skiljemyntens
gångbarhet begränsades till vart land för sig.
Skandinavismen. Benämning på en
särskilt under förra århundradet
framträdande rörelse, som arbetar för en kulturell och
politisk gemenskap mellan de skand.
länderna. I sin begynnelse, som kan spåras
tillbaka till 1700-talet, var s. nästan
uteslutande en litterär rörelse men blev senare
jämväl en politisk. Ett första symboliskt
utslag av den litterära s. var Tegnérs tal
till Oehlenschläger vid
magisterpromotio-nen i Lunds domkyrka 1829. Sina
kraftigaste manifestationer fick s. omkring
århundradets mitt vid studentmöten i
Uppsala, Lund och Köpenhamn, varvid
rörelsens politiska sida var starkt
framträdande. Den politiska s., som bl. a. åsyftade en
defensivallians mellan Sverige och
Danmark, fick emellertid sin dödsstöt, när
Sverige lämnade Danmark utan hjälp i kriget
mot Preussen 1863—64. Efter denna tid
har s. inriktat sig på kulturellt samarbete,
som yttrar sig i strävanden att
åstadkomma: 1) gemensam lagstiftning; 2)
samverkan på internationella konferenser; 3)
gemensamma handels-, sjöfarts-, industri-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
