Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selånger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5651
Se’mmelweiss—Sene’cio.
5652
bertsjön och bildar gräns mellan Belgiska
Kongo och Uganda. Längd: omkr. 200 km.
Se’mmelweiss, Ignaz Philip p, f.
1818, d. 1865. österrikisk läkare,
professor i Budapest. Han fann, att den då höga
frekvensen av barnsängsfeber hade sin
orsak i smittoöverföring fr. lik och
ruttnande organiska ämnen gm ackuschören och
lyckades genom enkla antiseptiska
åtgärder avsevärt nedbringa sjukdoms- och
död-lighetsfrekvensen vid
barnbördsanstalter-na.
Se’mmering. Pass i ö. Österrike och i
östligaste Alperna, s. v. om Wien, genom
vilket den bekanta
Semmeringba-n a n fr. Wien till Italien går.
Sempervi’vum. Växtsläkte (fam.
Cras-sula’cece) med ett 50-tal arter. De äro
örter med köttiga blad, spiralställda på
stammen och bildande en rosett vid dess
bas. I Sverige finns endast en (urspr.
odlad) art, B. tecto’rum (Taklök). Flera
utländska arter odlas i stenpartier.
Se’mplice [-tje] (it.). Bet. enkelt.
Musikalisk föredragsbeteckning för enkelt,
okonstlat.
Sen. Jap. myntenhet. 1 s. = Vioo yen =
1,86 öre.
Sena. Bindvävsbildning, oftast
sträng-el. bandformig, som förenar en muskel med
ett ben el. olika muskler med varandra.
Sénancour [senanko’r], Étienne P
i-v e r t de, f. 1770, d. 1846. Fransk förf.,
huvudsakligen känd genom sin brevroman
Obermann (1804), en trött, desillusionerad
bekännelsebok av den typ, som leder sina
anor till Goethes Werther.
Senap. S. erhålles ur fröna av Bra’ssica
el. Sina/pis ni’gra (Svartsenap), som
troligen härstammar fr. s. ö.
Medelhavsländerna och odlas i större delen av Europa
(även i s. Sverige) samt fr. Sina’pis a’lba
(Vitsenap), som förekommer även i vårt
land. Fröna innehålla en glykosid, s i n
i-g r i’n, och ett enzym, m y r o s i’n, vilket i
vatten sönderdelar sinigrinet i den skarpt
smakande senapsoljan (vars
huvudbeståndsdel är allylisorodanid, C3H5NCS)
jämte druvsocker och surt kaliumsulfat.
Om åkersenap, se S i n a p i s, om s
e-napsgas, se Stridsgaser!
Senapsoljor. Namn på flytande
isoroda-ni’der, d. v. s. föreningar av den med r
o-d a’n isomera radikalen i s o r 0 d a’n,
— NCS; särsk. allylsenapsoljan (se
Senap!).
Senar. Se Trimeter!
Sena’t (lat. sena’tus = de gamlas råd).
Namn på rådet i det antika Rom och på
senare liknande representationer i skilda
länder. S. i Rom bestod under den
historiska tiden av patricier och plebejer, som
av konsul (senare av censor) utnämndes
(för livstid) bland de högre ämbetsmännen.
Senatorernas antal var i republikens
början 300, ökades under Sullas och Caesars
tid till resp. 600 och 900, men reducerades
under Augustus’ tid åter till 600. (Om s:s
befogenhet se Romerska riket!). —
S. användes också som benämning för det
sv. riksrådet under 1600- och 1700-talen.
Dessutom utgör s. en vanlig beteckning för
överhuset i en del stater, särskilt de
romanska. S. kallades också det kejserliga
rådet i Finland. — S e n a’t o r, medlem
av en s.
Sena’tus populu’sque roma’nus (lat.).
Bet. romerska senaten och romerska folket.
Förk.: S. P. Q. R.
Se’ndai. Hamnstad i Japan (ö. Ilondo).
190 000 inv. (1930).
Sendschirli’. Kurdisk by i s. ö. Turkiet,
med lämningar av huvudstaden i ett
hetti-tiskt rike.
Se’neea, L u c i u s A n n se u s, f. omkr.
4 f. Kr., d. 65 e. Kr. Rom. filosof av stoisk
skola, vars humant betonade åskådning
spelat en viktig roll även för senare tiders
livsuppfattning. S. har även förf,
naturvetenskapliga arbeten och retoriska
tragedier, vilka under renässansen blevo
förebilder för det antikimiterande lärda
dramat. S., som varit Neros lärare, föll till
sist i onåd och måste på kejsarens
befallning taga sig av daga.
Sene’cio. Växtsläkte (fam. Compo’sitce)
med c:a 1 300 arter i alla delar av jorden.
De äro örter, buskar el. träd med vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
