Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Schweizergarde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5625
Schweizergarde—SchwerPn.
5626
ledande ställning inom urmakeri (18,3 mill.
ur exporterades år 1930) och sidenväveri.
Handeln är så livlig, att S. har större
han-delsomsättning, beräknad pr inv., än ngt
annat land. Över 85 o/o av exporten består
av industrivaror. År 1931 värderades
importen till 2 251 mill. francs och exporten
till 1 348 mill. francs. De förnämsta
exportvarorna år 1930 voro: siden 242 mill.
francs, maskiner 224 mill. francs, ur 209
mill. francs och bomullsvaror 177 mill.
francs. Sveriges utförsel till S. motsvarade
år 1930 ett värde av 7,2 mill. kr., införseln
s. å. 24,5 mill. kr. En betydande
inkomstkälla är turisttrafiken (2,6 mill. turister
år 1930). — Myntenheten ärl franc
= 100 centimes.
Samfärdsel. Järnvägarnas längd
uppgår till 5 500 km (1930).
Järnvägsdriften är i stor utsträckning elektrifierad.
Landsvägsnätet är högt utvecklat.
Religion. Protestanterna utgöra
57 »/o, katolikerna 41 % av S:s befolkning.
De förra äro i flertal på högslätten, de
senare i bergstrakterna.
Statsskick. Den schweiziska
författningen är fr. 1848 med vissa ändringar
1874. Till edsförbundets gemensamma
angelägenheter höra utrikespolitik, försvar,
post, telegraf, myntväsen, järn- och
alpvägar samt andra stora offentliga arbeten.
I övrigt ha kantonerna vidsträckt
självstyrelse. Referendum användes i stor
utsträckning. Förbundsparlamentet består av
två kamrar, ett överhus, Ständerrat, som
väljes av kantonalregeringarna, och ett
underhus, Nationalrat, framgånget genom
allm. och direkta val. Den verkställande
makten utövas av förbundsrådet, vars 7
medlemmar väljas av parlamentet för 3
år, och vars ordf, är republikens president,
vald för 1 år.
Politisk indelning. Av de 22
kantonerna äro 3 delade i halvkantoner,
vadan de självständiga smårepublikernas
antal utgör 25. Huvudstad: Bern.
Dessutom har S. 3 städer med mer än 100 000
inv.
Historisk översikt. S. uppstod
därigenom, att kantonerna Schwyz, Uri
och Unterwalden år 1291 sammanslöto sig
till gemensamt försvar, främst mot den
habsburgska övermakten. Westfaliska
freden 1648 medförde S:s formliga frigörelse
fr. Tyska riket. År 1798 omstöptes upder
franskt herravälde hela författningen, en
mängd sociala orättvisor avskaffades, och
den »Helvetiska republiken» bildades. En
stor del av 1798 års reformer blevo
beståndande, men sin nuv. gestaltning fick S.
väsentligen genom kongressen i Wien 1815
samt under intryck av de allmän-europ.
revolutionsrörelserna 1830 och 1848.
Sedan 1920 är S. medlem av N. F., vars säte
förlagts till Geneve. President är f. n. G.
Motta.
Schweizergarde. En utvald kår av
soldater, upprättad av Karl VIII i Frankrike
1493, best, av 100 schweiz. fotsoldater, som
utgjorde konungens livvakt. Numera har
endast påven ett dylikt garde.
Schweizeri’. Kafé i förbindelse med
sprit-utskänkning. De första, som i Sverige
drevo dylik rörelse, voro schweizare.
Schweizerische Kredi’tansta’lt [sjva’jts
—]. Schweizisk storbank med säte i
Zurich, aktiekapital 150 mill. schw. franc,
inlåning c:a 1 000 millioner schw. franc.
Schweizerischer Bankverein [sjva’jts —
fära’jn]. Schweiz, storbank med säte i
Basel, aktiekapital 160 mill. schweiz. franc,
inlåning över en milliard schweiz. fr. S.
deltager i talrika internationella
finansaffärer och låneemissioner.
Schweiziska edsförbundet. Det officiella
namnet på Schweiz.
SchwerPn. Huvudstad i
Mecklenburg-Schwerin i n. Tyskland. 48 000 inv. (1925).
SchwerPn. Sv. adliga ätter av pommersk
härkomst, en gren friherrlig 1717, en gren
grevlig 1766. 1. Fredrik Bogislaus
von S., f. 1764, d. 1834. Greve,
finansman, kyrkoherde i Sala. S. var från 1812
led. av riksdagen, där han 1822 insattes i
finanskommittén; såsom ordf, i
statsutskottet vid riksdagen 1828—30 medverkade
han kraftigt till myntrealisationsfrågans
lösning. 2. V i 1 h e 1 m Johan L u d-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
