Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schleicher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5613
Schlusselburg—Schna’bel.
5614
Schlusselburg [sjly’sselbork]. Fästning
på en ö i Neva vid flodens utflöde ur
La-doga, fr. början anlagd av svenskar och
kallad Nöteborg, 1702 erövrad av
ryssarna och sedermera använd som
statsfängelse. Jfr Nöteborg!
Schlu’ter, Andreas, f. 1664, d. 1714.
Tysk arkitekt och skulptör, som på ett
mästerligt och fullt personligt sätt
sammansmälte olika stilelement. I Berlins slott
skapade han en storartad
barockanläggning, han medverkade på Tyghuset i
samma stad, och inom skulpturen märkes bl.
a. hans ryttarstaty över Den store
kurfursten (Berlin), ett verk i pompös barock.
Schlyter. 1. Carl Johan S., i. 1/95,
d. 1888. Professor i juridik i Uppsala och
Lund. S. utgav på offentligt uppdrag
Sveriges medeltidslagar, Co’rpus ju’ris
sve’o-gotho’rum anti’qui (1827—77, 13 band,
de 2 första tillsammans med H. S. Collin).
Detta sammelverk präglas av skarpsinne
och noggrannhet. Led. av Vitt., hist. o. ant.
ak. och Vet. ak. 2. Karl Johan
Daniel S., f. 1879. Den förres sonson,
president i hovrätten
över Blekinge och
Skåne sedan 1929,
led. av F. K. 1919
—20 samt fr. o. m.
1925, konsultativt
statsråd i
Bran-tings andra
ministär 1921—23 och i
Sandlers 1925—26,
justitieminister i
den i sept. 1932
bildade ministären P.
A. Hansson. S.
har blivit särskilt bekant genom att han
påpekat flera betydelsefulla möjligheter
till processreformer utan lagändring.
Schmalka’lden. Stad i Tyskland i s. v.
Preussen (prov. Hessen-Nassau), med
dubbel ringmur och många bevarade
medeltida byggnader. Se Schmalkaldiska
artiklarna.
KARL SCHLYTER.
Fotografi.
Schmalkaldiska artiklarna. En av
Luther förf, bekännelse, undertecknad av
tyska teologer vid ett möte i Schmalkalden
1537, urspr. ämnad att framläggas vid ett
kyrkomöte i Mantua. S. utgåvos 1538 av
Luther som hans privatbekännelse och
upp-togos 1580 i Konkordieboken.
Schmalka’ldiska förbundet. Ett i
Schmalkalden 1530 stiftat förbund mellan de
evangeliska ständerna till skydd för
protestantismen. Förbundet har givit namn åt
schmalkaldiska kriget, som
utbröt 1546. S. f. led nederlag vid
Miihl-berg 1547, men protestanterna räddades
genom Morits av Sachsen. Den slutliga
freden slöts i Augsburg 1555. Jfr
Reformationen!
Schmidt. I. E d u a r d Oskar S., f.
1823, d. 1886. Tysk zoolog, bl. a. känd som
förf, till populära arbeten över
härstam-ningsläran. II. J o h a n n K a s p a r S.
Se Stirner! III. Erich S., f. 1853, d.
1913. Tysk litteraturhistoriker, professor
i Berlin. Han är bi. a. känd som
Goethe-forskare; 1887 återfann han Goethes
tidigaste Faustdrama, den s. k. »Urfaust». IV.
Otto Ernst S., f. 1862, d. 1926. Tysk
förf, under märket Otto Ernst, som
utgivit dikter, dramer och berättelser.
Största framgång har han haft med sitt
självbiografiska arbete: Asmus Semiters
Jugendland (1904; Asmus Sempers
ung-domsland 1907). V. Robert S., f. 1864.
Tysk socialdemokratisk politiker, efter
1919 flera ggr minister. VI. Eduard
S., f. 1890. Se Edschmid!
Schmidt, Ernst Johannes, f. 1877.
Dansk botanist, som gjort epokgörande
havs- och fiskeriundersökningar och bl. a.
utgivit arbeten om ålens fortplantning.
Schmoller [sjmåTler], Gustav von, f.
1838, d. 1917. Framstående tysk
nationalekonom och historiker, professor i Halle
(1865) och Strassburg (1872). Bland hans
talrika skrifter åtnjuter Grundriss der
all-gemeinen Volkwirtschaftslehre (2 band,
1900—04) ett mycket stort anseende.
Schna’bel, Arthur, f. 1882. österr.
pianist, särskilt känd som tolkare av
Beetho-ven, Brahms och Schubert. S. har sedan
1915 nästan årligen gästat Sthlm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
