Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saint-Simon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5535
Saint-Simon—Saku’ntala.
5536
het. Anslutna till de tyska klassikerna
men omformade i fransk anda märkas bl.
S:s verk operan Samson et Dalila (1877,
Simson och Delila, Sthlm 1903), tre
symfonier, symfoniska dikter (Danse macabre,
La jeunesse d’Hercule m. fl.). Led. av
Mus. ak.
Saint-Simon [sän-simå’n]. I. Louis de
Rouvroy S., f. 1675, d. 1755. Hertig,
ryktbar memoarförf., vars skildringar fr.
Ludvig XIV:s och »regentens» hov (tiden
1691—1723) äro ytterst intressanta och
skrivna med en överlägsen berättartalang,
men lidelsefullt partiska, utan försök till
objektivitet. II. Claude Henri de
Rouvroy S., f. 1760, d. 1825. Fransk
sociolog, en av socialismens föregångsmän.
S. tillhörde de s. k. utopisterna och trodde
på en hastigt skeende omdaning av
samhällslivet på broderskapets och
jämlikhetens grund.
Saint-Thomas [franskt uttal: säntåma’,
eng. uttal: sent-tå’mmes]. En av de till
U. S. A. hörande J u n g f r u-ö a r n a i
Väst-Indien.
Saint Vincent [sent-vPnsont]. En av de
Små Antillerna (Windward Islands),
tillhörande Storbritannien.
Sa’ipan (eng. Sipan). Huvudön bl. M
a-rianerna, säte för ögruppens jap.
styrelse.
Sa’is. Ruinstad i Nedre Egypten, vid en
av Nilens mynningsarmar. S:s
blomstrings-tid inträffade under 700-talet f. Kr.
Saison (fransk.). Se Säsong!
S. A. J. Förk. för S k ö v d e-A x v a 11 s
järnväg.
Saja’nbergen. Bergskedja i ö.
Central-Asien, som går i en stor båge på gränsen
mellan Mongoliet och öst-Sibirien. Högsta
punkten är nära 3 500 m. ö. h.
Sa’kai. Stad i Japan (s. v. Hondo), med
tegel- och lergodstillverkning. 120 000 inv.
(1930).
Sakari’as el. S a k a’r j a. 1. Profet,
verksam i Jerusalem omkr. 520 f. Kr. och namn
på en av böckerna i G. T. 2. Johannes
Dö-parens fader (Luk. 1 kap.).
Saké el. r i s v i n. En sorts jap. vin, som
framställes genom inverkan av en särskild
jästsvamp på kokt ris. S. drickes varmt
till måltid.
Sakka’ra. Ruinstad i mell. Egypten med
bl. a. tre mycket gamla pyramider.
Sakra’1 (lat. sa’cer = helig). Bet.
hörande till religionen el. gudstjänsten.
Sakrame’nt (lat. sacrame’ntum av sa’cer
= helig). En gudstjänstlig helig
handling. Till de av Kristus instiftade s., dopet
och nattvarden, fogades under forn- och
medeltidskyrkan flera. Antalet fixerades
främst genom Petrus Lombardus (d. 1164)
till sju: dop, konfirmation, prästvigning,
bot, nattvard, äktenskap, sista smörjelse.
Detta antal har behållits inom den rom.
kat. kyrkan, där s. ock antages verka ex
o’pere opera’to, d. v. s. genom
fullbordandet av den blotta yttre handlingen. Inom
den grek. kat. kyrkan finnas sju av ett
rikt ceremoniel omgivna s. Luther
bestämde s:s antal efter N. T. till två: dopet och
nattvarden (han har även en hög
uppskattning av boten). S. äro för honom uttryck
för gudomliga gåvor men måste mottagas i
tro.
Sakristi’a (lat. sa’cer = helig). Det rum
i en kyrka, där de kyrkliga föremålen
förvaras och där prästen vistas, då han ej
under gudstjänsten tjänstgör inne i
kyrkan.
Sakrosa’nkt (lat. sacrosa’nctus). Bet.
helig, okränkbar.
Sakrätt. 1. Det slags rättigheter, som
till föremål ha saker (lösören el.
fastigheter) och som i mots. till
fordringsrät-ter kunna göras gällande mot vilken
person som helst, alltså ej blott mot den, som
genom sin upplåtelse stiftat rättigheten.
Ex. på s. äro: äganderätt, panträtt,
reten-tionsrätt, nyttjanderätt, servitutsrätt och
avkomsträtt. 2. Den del av juridiken, som
avhandlar nyssnämnda rättigheter.
Sa’kskjöbing [-köbing]. Stad i
Danmark på Lolland (Maribo amt). 2 100 inv.
(1930).
Saku’ntala. Se Kalidasa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
