Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roosevelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5413
Roparrörelsen—Rose.
5414
Gustaf Teodor, f. 1889. Språkman,
prof, i tyska vid Lunds universitet sedan
1932.
Roparrörelsen. En extatisk
väckelserörelse, som på 1840-talet spred sig i
Västergötland, Småland, Närke och Värmland.
Namnet kommer därav, att man under
extasen upphävde höga rop.
Rops [råps], Félicien Joseph
Victor, f. 1845, d. 1898. Belg. grafiker,
verksam i Paris. Med ypperlig teknik och
outtömlig, makaber fantasi har han skapat
fräna visioner från storstadens erotiska
liv.
Roquefort [råkfå’r]. By i s. v. Frankrike
(dep. Aveyron), berömd för sin
osttillverkning, Roquefort-ost.
Ros, Axel Karl Erik, f. 1896.
Ämbetsman, sedan okt. 1932
statspolisinten-dent.
Ros. 1. Se Rosa! 2. Se Ros feber!
Ro’sa. Växtsläkte (fam. Rosa’ceoe),
omfattande ett mycket stort antal arter och
småarter jämte hybrider mellan dessa. R.
äro i regel taggiga buskar. Bladen äro
par-bladiga med uddblad, blommorna stora,
röda, vita el. gula. Blombotten är vid
fruktmognaden flaskformig (»nypon»). De
vilda sv. arterna uppdelas i många
småarter, som dock kunna sammanfattas till
huvudarter, av vilka de vanligaste äro R.
cani’na (Nyponbuske), R.
rubigino’-sa (Lukttörne el. Luktnypon)
och R. cinnamo’mea (Kanelros). De
odlade sorterna härstamma fr. mer än ett
tiotal vilda arter. Som ex. kunna
nämnas R. moscha’ta (Myskros), från
Hi-malaja, med vita, starkt doftande
blommor, de fr. R. chine’nsis härstammande
Månadsrosorna, som mest odlas i
kruka, och Terosorna (T e a r o s o r).
som ej äro vinterhärdiga men kunna bli
det genom korsning med andra arter, då
Teahybrider erhållas, vidare R.
ga’l-lica (Provinsrosor) och R.
mus-co’sa (Mos srosor m. fl.) samt den
mest till häckar använda, härdiga R.
rugo’-sa, som härstammar från Japan. De flesta
av de ädlare sorterna förökas genom ymp-
ning el. okulering på grundstammar av R.
cani’na el. R. rugo’sa. Litt.: N.
Dahl-mark: Om rosor och rosenodling (2 uppl.
1915).
Rosa [rå’sa], Salvator, f. 1615, d.
1673. It. målare och mångfrestare. R. var
troligen lärjunge av Ribera och betydande
främst genom sina dystert romantiska
landskap.
Rosa. En serie blekröda biandfärger.
Rosa’ce®e. Växtfamilj omfattande
ungefär 2 000 arter med spiralställda, ofta
sammansatta blad, vanl. talrika ståndare
och skålformig blomaxel. R. äro örter el.
vedväxter. Hit höra dels en stor mängd
prydnadsväxter, dels alla våra vanliga
fruktträd.
RosanilPn. Ett i sig självt färglöst,
ba-siskt ämne, som med klorvätesyra ger det
starkt röda färgämnet f u c h s i n.
Rosa’rio. Hamnstad i mell. Argentina
vid Paranä, med för oceanångare
tillgänglig hamn och mycket betydande export av
spannmål och kött. 481 000 inv. (1931).
Ro’sa ro’rans bonita’tem (lat.). Bet. »ros,
som dryper dagg av godhet». Känd
Bir-gittahymn av Nieolaus Hermanni.
Rosberg, Johan Evert, f. 1864, d.
1932. Finl. geograf, prof, i Hälsingfors
1902—29, vars arbeten huvudsakligen rört
sig inom den fysiska geografien.
Ro’scher. 1. Wilhelm R., f. 1817, d.
1894. Tysk nationalekonom, prof, i
Leipzig, grundare av »den historiska skolan»
inom nationalekonomien. 2. Wilhelm
R., f. 1845, d. 1923. Den förres son, tysk
språkforskare och mytolog.
Roscoe [rå’skå], Henry Enfield, f.
1833, d. 1915. Eng. kemist, som utfört
grundläggande undersökningar inom
fotokemien.
Roscommon [råskå’mmon]. Grevsk. i n.
v. Irländska fristaten.
Rose [rås], John Holland, f. 1855.
Eng. historiker, prof, i Cambridge sedan
1919, vars flesta arbeten röra sig om
Na-poleonstiden. The Life of Napoleon I (2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
