Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rektor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5301
Re’ktor—Relativitetsteori(en).
5302
överdestillationstemperatur, varefter de
mellersta fraktionerna underkastas
förnyad destillation.
Re’ktor (mlat. re’ctor av re’gere =
styra) . Skolföreståndare. — Rektor a’t,
rektorsämbete, -tjänst.
Rekviem. Se R e q u i e m!
Rekvire’ra (lat. requi’rere = söka efter,
begära). Bet. beställa, efterskicka. — R e
k-v i s i’t a, tillbehör, förnödenheter. — R
ek-vi s i t i o’n, beställning.
Reky’I (fransk, recul av reculer =
studsa tillbaka). (Skjutvapens)
tillbakastuds-ning vid avfyr ning.
Relander, Lauri Kristian, f. 1883,
Finlands andre president (1925—1931). R.,
som tillhör agrarpartiet, var led. av
lantdagen 1910—13 och 1917—19 och var
sistnämnda år dennas president. 1920
utnämndes R. till landshövding i Viborgs län. R.
har även publicerat ett flertal
avhandlingar på jordbrukets område.
Rela’ta re’fero (lat.). Bet. jag berättar
det (för mig) berättade, d. v. s. säger, vad
jag hört, utan att ansvara för sanningen.
Relate’ra (fransk, relater). Bet.
hänförande sig till el. beroende av ngt annat;
underkastad föränderlighet. — R e 1 a t
i-v i’s m, den filosofiska åskådning, enl.
vilken vår kunskap och vår värdesättning
grunda sig endast på relationer, d. v. s. äga
giltighet blott under vissa betingelser. Enl.
r. finnes ej något absolut el. allmängiltigt
sant, gott el. skönt. — Relativit e’t,
egenskapen att vara relativ.
Re’lativa pronomen. Pronomen, som
alltid inleda en bisats och vanligen hänföra
sig till ett ord i den föregående satsen
(k o r r e 1 a’t e t) el. till denna i sin
helhet. Den vanligaste r. p. i sv. är som.
Relatio’n (lat. rela’tio = hänförande,
återgivande). Bet. förhållande; berättelse,
framställning; bekantskap. —
Relationer, (inflytelserika) bekanta.
Relativitetsteori(en). Sammanfattande
beteckn. för en grupp fundamentala
fysikaliska teorier, vilka bl. a. utmärkas av
att flera begrepp och storheter, vilka
dess
förinnan betraktats och behandlats som
absoluta, där uppträda såsom relativa, d.
v. s. såsom till sin storlek beroende av det
sammanhang, vari de ställas. Den första
r., den speciella relativitetsteorien,
uppställdes av Einstein 1905 för att
förklara Michelsons rön, att ljusets
(skenbara) hastighet utfaller lika stor, vare
sig iakttagaren rör sig i riktning mot
ljuskällan el. i riktning därifrån, vilket syntes
strida mot mekanikens enklaste
grundlagar. Denna teori leder bl. a. till
relativi-tet hos begreppet samtidighet. Liksom
intet föremål kan sägas vara avlägset i
och för sig, utan endast i relation till en
iakttagare, och liksom ett föremål kan
vara avlägset för en iakttagare, men
närbeläget för en annan — så kunna enl. den
speciella r. två förlopp på skilda orter
aldrig sägas vara samtidiga i och för sig,
utan endast för en viss iakttagare, medan
däremot förloppen bliva oliktidiga för
många andra iakttagare (närmare
bestämt för alla, som förskjuta sig med nog
stor hastighet gentemot den förre). Även
begrepp såsom tidslängd, rörelsehastighet,
framtid och forntid bliva enl. denna teori
i viss mån relativa. — Ännu längre gick
Einstein i sin 1916 uppställda allmänna
relativitetsteori. Denna förkastar det
dittills i all teoretisk fysik använda sättet
att framställa skeendet med hjälp av tre
rums- och en tidskoordinat (jfr K o o r d
i-naterl); i stället användas fyra
koordi-nater av sinsemellan lika, icke-åskådlig
karaktär (»tid-rums»koordinater»), varför
den allmänna r. med rätta säges upphäva
dualismen mellan tid och rum. Vidare
tillämpas på världsrymden i st. f. den
vanl. euklideiska geometrien en
icke-eukli-deisk geometri. Räta linjer existera ieke
(»rummet är krökt»). I stället för
föreställningen om världsrymden som
oändlig och tiden som principiellt utan början
och slut, ger Einsteins allmänna r. bilden
av ett universum, som väl är mycket stort,
men dock ändligt (diameter enl. nyaste
beräkningar åtminstone 1 000 mill. ljusår).
En ljusstråle, som utgår åt ett håll,
återvänder om den fortsätter nog länge fr. det
motsatta hållet. Genom den allmänna r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
