Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Process ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5163
Professio’n (lat. profe’ssio). Bet. yrke.
— Profession e’ll, yrkesmässig.
Professional (profe’sjanol] (eng.).
Yrkes-sportsman.
Profe’ssor (lat. profite’ri = anmäla,
förklara). Titel på fast anställda
huvudlärare vid högskolor, akademier och
universitet; hederstitel för vissa framstående
ve-tenskapsidkare och konstnärer; i en del
länder (såsom Amerika och England)
liktydigt med lärare i allm. — P r o f e
s-s u’r, professors ämbete.
Profe’t (grek, profe’tes = förkunnare).
Det ord, som i G. T. återges med p., är
det hebr. navi’, plur. neviim. I Israels
äldre litt. omtalas profeter av extatisk
läggning. Senare påträffas profeter, som
synas ha levat ett stillsammare
församlingsliv, de s. k. profetlärjungarna.
Genom visioner ha dessa sökt få inblick i
Jahvehs vilja. De stora skriftprofeterna
äro dock av annan karaktär. Innehållet i
deras förkunnelse gestaltar sig olika.
Gemensam är dock en stark känsla av en
särsk. gudomlig kallelse och ofta finnes en
mer el. mindre utförlig berättelse om deras
kallelse. Profetian är ej en spådom om
händelser i en långt avlägsen framtid utan
avser det dåvarande historiska läget. Ibland
måla dock profeterna en kommande
idealtid. Starkt framhäva de rättfärdighetens
krav. Deras Gud är ej bunden av nationella
skrankor; hans andliga väsen, hans
helighet och rättfärdighet måste göra sig
gällande i hela världen. De klassiska
profeterna Amos, Hosea, Jesaja, Jeremia och
Devtero-Jesaja verkade ung. 740—540 f.
Kr. — P r o f e te’r a, förkunna,
förutsäga. — Profet i’a, gudomlig
uppenbarelse, spådom. — P r o f e t i’s s a, sierska.
Pro Fide et Christianismo. Se
Samfundet Pro Fide et
Christianismo!
Profi’l (lat. pro = för och =
tråd). Yttre kontur; ansiktsbild, sedd fr.
sidan. Jfr F a e e!
ProfPt (lat. profi’cere = vinna). Bet.
vinst, förtjänst. — P r o f i te’r a, ha
fördel av.
Professio’n—Progre’ss.
5164
Pro fo’rma (lat.). Bet. för formens, för
syns skull.
Profo’ss (lat. propo’situs =
föreståndare). I forna tider tjänsteman vid
krigsmakten med uppgift att upprätthålla
ordningen inom lägret, verkställa
bestraffningar o. dyl. Jfr Väbel!
Profyla’ktisk (grek. profyla’ssein =
bevara). Bet. förebyggande. — P r o f
y-1 a’x, skyddsåtgärd (ex. vaccination).
Progna’t (grek, pro = fram och gna’tos
= käke). En huvudskål med relativt liten
ansiktsvinkel. Jfr Ortognat!
Progno’s (grek, pro = förut och
gno’-sis = kunskap). Bet. förutsägelse,
förebud; bedömande av en sjukdoms förlopp
och utgång.
Pro gra’du (lat.). Bet. för vinnande av
doktorsgraden.
Progra’m (grek, pro’gramma —
offentlig kungörelse). 1. Blad el. häfte,
upptagande förteckning över nummer och
medverkande vid en tillställning. 2. Ett
politiskt partis el. en rörelses ledande
grundsatser och riktlinjer.
Programmusik. Den
instrumentalmusik, som i toner söker återgiva en viss
bestämd sinnesstämning el. beskriva vissa
rent yttre händelser och näturscenerier
(t. ex. fältslag och belägringar, stormar
och herdeidyller m. m.) och som därvid
ofta använder rena efterhärmningar av
naturljud (kanondunder, gevärssalvor,
fågelsång, vindens sus, bäckens porlande o.
dyl.). Till stöd för åhörarnas fantasi
plägar oftast en skildring av tonstyckets
innehåll upptagas å programmet. P:s idé
förekom redan under antiken. Den
moderna formen för p., den symfoniska dikten,
har skapats av Berlioz, Liszt och den
nyromantiska skolan. Mots.: absolut
musik.
Progre’ss (lat. progre’ssus). Bet.
framåt-gående, utveckling. Mots.: regress. —
Progress i’v, framåtskridande, jämnt
stigande. — Progressivskatt,
ut-skylder enl. alltmer stigande skala. —■
Progressi o’n, fortgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
