Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plejaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5077
Pleja’den—Plint.
5078
Pleja’den (fransk. La Pléiade). En
sammanslutning av sju franska skalder i
mitten av 1500-talet, vilka ivrade för en
pånyttfödelse av den franska litt. i antik
anda. P:s främsta företrädare voro P. de
Ronsard och. J. du Bellay.
Pleja’derna. 1. I grek, mytologi Atlas
och Pleiones sju döttrar, vilka i sorgen
över faderns öde togo sina liv och av Zevs
sedan förvandlades till stjärnor. 2. P. el.
Sjustjärnorna. Stjärngrupp i Oxens
stjärnbild, omfattande 6 för blotta ögat
synliga stjärnor, av vilka A 1 c y o’n e är
den största.
Ple’ktron (grek.). Bet. anslagsstav. En
liten elastisk stav av ben, trä el. metall,
varmed man å mandolin m. fl. instrument
bringar en sträng att ljuda. P. kallar man
även den slagring, som användes vid spel
på cittra.
Plenarsammanträde. Detsamma som
plenum.
Plénipotentiaire [plenipåtansiä’r]
(fransk.). Bet. befullmäktigad.
Ple’num (lat. ple’nus = full). Allmänt,
fulltaligt sammanträde med en viss
korporation, i mots. till ett sammanträde med
avdelningar av korporationen. — P. p 1
e-n o’r u m, före 1866 namn på de fyra
riksståndens gemensamma sammanträde på
rikssalen. — I n p 1 e’n o, detsamma som
i plenum, t. ex. »statsrådet in pleno».
Pleokroi’sm (grek. ple’on = mera och
kro’ma = färg). En hos vissa anisotropa
kristaller förekommande egenskap att
absorbera ljus i olika riktningar. Är det
infallande ljuset sammansatt, kommer det
genomfallande ljuset att visa olika färg i
olika riktningar. Enaxliga kristaller visa
vanligen d i k r o i’s m, d. v. s. ljus
parallellt med huvudaxeln absorberas på
annat sätt än ljus vinkelrätt mot denna,
medan optiskt tvåaxliga kristaller visa olika
absorption i tre mot varandra vinkelräta
riktningar (t r i k r o i’s m).
Pleona’sm (grek. pleona’ssein =
överflöda). Sammanställning av flera mer el.
mindre liktydiga ord, t. ex. på ort och
ställe. -— P 1 e o n a’s t i s k, alltför ordrik.
Pleona’st. En mörkgrön till svart
avart av s p i n e 11.
Ple’roma (grek.). Bet. fullhet. I
gnosti-cismen gudomens fullhet; ljushav, vari
Gud har sin boning.
Plesiosa’urus (Sv an ödlor). Fossilt
ödlesläkte med lång hals, fenlika
extremiteter och kort stjärt. Längden uppgick till
bortåt 5 m. P. förekommo från trias- till
krittiden.
Plessidi. Se Pelion!
Ple’ura (grek.). Bet. lungsäck. — P 1 e
u-r i’t, lungsäcksinflammation.
Ple’vna. Stad i n. Bulgarien. Ryssarna
vunno här en stor seger över turkarna
1877. 29 000 inv. (1926).
Ple’xus (lat.). Bet. nervfläta.
Plikt. 1. I äldre lagspråk betydde p.
straff, ex. kroppsplikt. Numera är
p. liktydigt med böter. 2. I öppna
småbåtar för- eller akteröver tillslutet,
mindre förvaringsrum med lucka.
Pli’msoll, Samuel, f. 1825, d. 1898.
Eng. kolhandlare, som i underhuset 1876
genomdrev en lag om besiktning av
handelsfartyg. Mindre sjödugliga fartyg
kallas därför ofta »p 1 i m s o 11 a r e».
• Plimsoll-märke el. lastmärke.
Märke, som anger den lägsta vattenlinje, till
vilket ett fartyg får nedlastas. Jfr
Fribord!
Pli’nius. 1. Cajus P. Secundus d.
ä., f. 23, d. 79. Rom. ämbetsman och
vetenskaplig förf. Märkligast av hans skrifter
är det 37 böcker omfattande
encyklope-diska naturvetenskapliga verket Natura’lis
histo’ria. Han omkom vid Vesuvius
utbrott. 2. Cajus P. C se c i’l i u s
Secundus, d. y., f. 62, d. omkr. 113. Den förres
systerson och adoptivson, rom. statsman,
konsul och förf., efter vilken är bevarad
en betydelsefull brevsamling, Epistolce
(sv. övers, i urval 1904).
Plint (grek. pli’ntos = tegelsten). 1.
Vanl. kvadratiskt underlag för en staty,
kolonnbas el. dyl. 2. Redskap för
gymnastiska övningar (hopp o. dyl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
