Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planorbis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5069
Plano’rbis—Platanthe’ra.
5070
som leva som p. (f y t o p 1 a n k t o n), äro
huvudsakligen encelliga alger, särskilt
ki-selalger, blågrönalger och flagellater. I
sötvatten äro även grönalger vanliga. Djuren
(zooplankton) tillhöra huvudsakligen
kräftdjur och urdjur, varjämte många
larvformer av andra djur, t. ex. ccelenterater,
förekomma i p. P. spelar en mycket stor
roll som näring för andra djur, t. ex. för
sillen.
Plano’rbis. Se Skivsnäckor!
Planquette [plankä’tt], Jean Robert
J u 1 i e n, f. 1848, d. 1903. Fransk
operettkompositör, vars mest populära verk är
operetten Cornevilles klockor (1877; Sthlm
1878).
Plansche’tt (fransk, planchette = liten
plåt). Elastisk stålfjäder, som begagnas i
snörliv.
Plantage [-a’sj] (fransk.). Odling i
större skala av kaffe, tobak, bomull el. andra
kulturväxter.
Plantage’n. Konstgödselblandning,
huvudsakligen avsedd för krukväxter.
Plantagenet [franskt uttal:
planta-sjonä’; eng. uttal: plaenta^djinot] (lat.
pla’nta geni’sta = Ginst-planta). Eng.
konungaätt, som härskade 1154—1485.
Namnet härrör fr. stamfaderns. Gottfrid av
An-jou (d. 1151), hjälmprydnad.
Plantagina’ceae. Liten växtfamilj (ordn.
Tubiflo’rce). De viktigaste släktena äro
Planta’go och Litore’lla.
Planta’go. Växtsläkte (fam
Plantagina’-cece), omfattande omkr. 200 arter inom de
tempererade zonerna. Blommorna äro
två-könade, ganska små och sitta i ax el.
huvud, frukten är lockkapsel. Sju sv. arter;
vanligast är P. ma’jor (Groblad el.
Läkeblad), vars blad förr begagnades
till förband på sår, därav dess sv. namn.
Planté [plan-], Gaston, f. 1834, d.
1889. Fransk fysiker, prof, i Paris, känd
som blyackumulatorns uppfinnare.
Plantin [plantäzn], Christophe, f.
1514 (möjl. 1520), d. 1589. Fransk-holl.
boktryckare, som i Antwerpen år 1555
grundade ett tryckeri, vars omfattning och
anlägg
ning ansågs motivera namnet »världens
åttonde underverk». P:s hus är efter 1876
belg. statsmuseum.
Plantskola el. t r ä d s k o 1 a. Plats för
uppdragning av träd el. buskar för
utplan-tering.
Plaskett [plae’sskit], John Stanley,
f. 1865. Kanadensisk astronom, 1917 chef
för det av P. nyinrättade observatoriet i
Victoria, Britt. Columbia. Sin förnämsta
insats har P. gjort inom den stellära
spek-troskopien.
Pla’sma (grek.). Bet. det bildade. Se
Blod, Cell!
Plasmodier. Se Myxomyceter!
Plasmodio’phora. Ett släkte
Myxomyceter, vars viktigaste art är P. Bra’ssicce,
vilken angriper rötterna av en del till fam.
Cruciferce hörande växter, t. ex. kål, senap,
rädisor och förorsakar s. k. klumprot.
Den är mycket svår att utrota.
Plasmoly’s. Se T u r g o r !
Plasticite’t (grek. pla’ssein = bilda,
forma). Bet. formbarhet.
PlastPk (grek. pla’ssein = bilda, forma).
Bildhuggarkonst; konsten att uppträda och
föra sig väl. — P 1 a’s t i s k, formbar,
hörande till p.
PlastilPna el. p 1 a s t e 1 i n a. Seg,
plastisk massa, innehållande vax, kautschuk
m. m., som användes vid modellering i st.
f. lera.
Plastiska operationer. Beteckning för
kirurgiska ingrepp, varigenom missprydande
ärrbildningar el. andra yttre defekter på
människokroppen borttagas el. minskas.
Plata’iai el. P 1 a t e’se. Forngrek. stad i
s. Boiotien. Grekerna vunno där en berömd
seger över perserna 479 f. Kr.
Platana’cese. Liten växtfamilj (ordn.
Ro-sa^es), omfattande endast släktet
Pla’-tanus.
Platanthe’ra. Växtsläkte (fam.
Orchida’-cece) med tre sv. arter, av vilka P. bifo’lia
(Nattviol) är den vanligaste. Den har
vita, välluktande blommor i långa, glesa
ax. Av stamknölarna beredes s a 1 e p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
