Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assagaj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Assaga’j—Asse’ssor.
422
bruklig molltonart med 7 i vars ställe
användes giss moll.
Assaga’j 1. as se ga j 1. hassaga’j.
Kaffrernas kastspjut, vanligen med
förgiftad spets.
Assa’i (it.). Musikterm, bet. mycket; en
förstärkning av en annan beteckning.
Assa’l. Krater och saltsjö i Franska
So-. mali-land i n. ö. Afrika. A:s yta ligger 174
m. u. h. och sjunker allt fortfarande.
A’ssam. Provins i n. ö. Britt. Indien
mellan Bengalen och Burma, 137 000 kvkm
(ngt mer än Vs av Sverige). Dess norra del
genomflytes av Brahmaputra, och landet
är icke minst på grund av den oerhörda
nederbörden utomordentligt fruktbart med
ris som förnämsta produkt. 7 600 000 inv.
(1927).
Assarha’ddon. Assyrisk konung 681—
668 f. Kr. A. var son till Sanherib och
nedslog efter faderns död det uppror, vari
denne omkom, samt utvidgade och befäste
sitt välde genom att i grund besegra
kim-merierna, fenicierna och Egypten.
Assarsson, Berndt David, f. 1892.
Katolsk kyrkoherde i Hälsingborg,
huvudred. för den kat. tidskriften Credo.
Assassi’ner (arab. hasji’sj = ört, hampa).
Bet. hasjisj-ätare. En fanatisk
muhammedansk mördarsekt, bildad i slutet av
1000-talet. Den har sitt namn därav, att
dess medlemmar bedövades med hasjisj,
varvid de under allehanda sinnliga
njutningar inbillades vara i paradiset, detta i
syfte att inge dem dödsförakt. A. utövade
en tid ett fruktansvärt skräckvälde,
särskilt i Syrien, Palestina och Persien med
lönnmord och våldsdåd som medel. Deras
makt bröts i slutet av 1200-talet, men en
kvarleva av dem finnes ännu som hemlig
sekt. — Av a. härledes det franska ordet
assassin = mördare.
Assekura’ns (senlat. assecura’re =
försäkra mot faror). Bet. försäkring mot faror
1. skador. Se Försäkring!
Assemblée [assanble’] (fransk.). Bet.
församling, sällskap.
15 -— Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Assementbolag [assema’n-] (fransk.
asseoir [assoa’r] = sätta ned, taxera).
Beteckning för försäkringsbolag, där den
försäkrade icke som vanligt i förskott
inbetalar en på förhand bestämd, fast premie,
utan där bolagets utbetalningar för skador
o. dyl. varje år uttagas av de försäkrade
efter en på förhand bestämd proportion.
A’ssens. Stad i Danmark på Fyn (Odense
amt). 4 700 inv.
Asser 1. Asker, d. 1137. Nordens förste
ärkebiskop i Lund (1089), vars invigning
betecknar Danmarks befrielse från
beroendet av Hamburg-Bremen-stiftet. A.
påbörjade domkyrkobygget i Lund.
Asser, Tobias
M i c h a e 1 C., f.
1838, d. 1913.
Framstående holl.
rätts-lärd, led. av
Ständiga skiljedomstolen i Haag. A. fick
jämte österrikaren
A. H. Fried
Nobel-ska fredspriset 1911.
Asserto’risk (lat.
asse’rere = hävda,
försäkra). En term
i logiken, som betyder verklig,
faktisk. —- A s s e r t o’r iskt omdöme, ett
omdöme i vilket predikatets förbindelse
med subjektet uttrycker ett faktum. Ex.
Jorden (subjekt) är rund (predikat).
T. M. ASSER.
Fotografi.
Asse’ssor (lat. adside’re = sitta bredvid).
Bet. bisittare. Fordom titel på de till rang
och lön lägsta ord. domarna i hovrätterna.
Sedan 1909 bära samtliga ord. medl. i en
hovrätt titeln hovrättsråd. —
Hovrättsassessor kallas numera en vikarie för
ord. hovrättsledamot. Dessutom är a. titel
på bisittarna i rådstuvurätterna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Hälsingborg och Örebro (förut
stadsnota-rier) samt på vissa tjänstemän inom
länsstyrelserna, länsassessor, och
över-ståthållareämbetet i Stockholm,
polisassessor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
