Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arriaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Arsi’noe—A’rtes libera’Ies.
392
ARTEMISFIGUR fr. en grek, vasmàlning.
Arsi’noè. Namn såväl på en del
egyptiska och etiopiska städer som på flera
prinsessor av ptolemaiernas ätt. Dessa
kvinnors öden äro oftast djupt tragiska:
två av dem gifte sig med sin egen broder.
Litt.: C. Lindskog: Grek, kvinnogestalter
(1921).
Art. De enheter, vari systematiken
indelar organismerna, kallas arter. Till
samma art höra alla de individer, som i sina
morfologiska och fysiologiska egenskaper
överensstämma och som vid parning ge en
sinsemellan och med föräldrarna likartad
avkomma. På grund av variationen möter
det emellertid ofta mycket stora
svårigheter att avgöra vad som hör till samma art
och artbegränsningen är ofta i viss mån
konventionell. Jfr V ariation!
Artafe’rnes. Den persiske konungen
Da-reios I:s brorson, en av persernas båda
anförare i slaget vid Maraton 490 f. Kr.
Artaxe’rxes. Namn på persiska
konungar under forntiden och medeltiden.
Arte’di, Peter, f. 1705, d. 1735. Sv.
zoolog, Linnés vän. Han ägnade sig åt
studiet av fiskarna och sökte systematiskt
ordna dem efter en naturlig indelning.
Linné utgav hans efterlämnade
manuskript under titeln Ichtyologi’a (1738).
A’rte et Ma’rte (lat.). Bet. genom
fredligt arbete och krigiska bedrifter. 1.
Inskrift på Riddarhuset i Stockholm. 2. Namn
på en sedan 1909 utg. årsskrift för
ridder-skapet och adeln, sedan 1914 organ för Sv.
adelsförbundet.
Artefa’kt (lat. ars = konst och fa’cere
= göra). Bet. konstgjord, konstprodukt.
A’rtemis (romarnas D i a’n a). I grek,
mytologi urspr. den fria naturens,
sedermera jaktens gudinna, dotter av Zevs och
Leto och Apollons tvillingsyster. Hon är
även barnaföderskornas beskyddarinna och
uppträder också som mångudinna. Den
antika konsten är synnerligen rik på
Arte-mis-bilder. — A r t em i’s i o n,
Artemis-tempel. Det berömdaste torde vara A. i
Efesos fr. 500-talet f. Kr., som 356 f. Kr.
uppbrändes av H e r o’s t r a t o s.
Artemi’sia. Växtsläkte (fam.
Compo’-sitæ), omfattande ung. 200 arter, de flesta
på norra halvklotet. Hit höra A. vulga’ris
(Gråbo) och A. absi’nthium (Malört),
den senare med silvergråa blad. Malörten
innehåller ett ämne, a b s i n t i’n, som
användes som krydda i vermut och absint. —
Ofta odlas för sin starka kryddoft A.
abro’-tanum (Å b r o d d). De torkade och
pulvriserade blomkorgarna av A. cina användas
som medel mot mask (»maskfrö»).
Arterie’11 (grek. arteri’a = pulsåder).
Hörande till artärer. — Arteriellt
blod, syrsatt blod.
Arteriosklero’s (grek. arteri’a =
pulsåder och sklero’s = hård). Se
Åderförkalkning!
Arte’sisk brunn. Genom borrning
erhållen brunn, i vilken vattnet ofta under högt
tryck av sig självt strömmar ut, beroende
på högre kringliggande vattenmassors
tryck. Namnet syftar på den franska prov.
Artois, där en dylik brunnsborrning
företogs år 1126.
A’rtes liberaJes (lat.). Bet. fria konster.
1. Romarnas benämning på vetenskaper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
