Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armfelt, 1. Karl Gustav - Armfelt, 2. Gustav Mauritz - Armfotingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Armfotingar—Arndt.
381
feltska karolinerna» under en snöstorm i
Jämtland. 2. Gustav M a u r i t z A., f.
1757, d. 1814. General, diplomat, hovman,
medl. av Sv. ak. och direktör för de kgl.
teatrarna m. m., en av Gustav III:s mest
berömda gunstlingar. A. deltog med
utmärkelse i ryska kriget 1788—89 och var
freds-Underhandlare i Värälä 1790. Medlem av
Gustav IV Adolfs förmyndareregering
störtades han av Reuterholm, blev sv.
sändebud i Neapel, där han planerade en
sammansvärjning mot Reuterholm, flydde
därifrån till Ryssland, dömdes frånvarande
som högförrädare men benådades 1799,
landsförvisades åter 1811, gick i rysk
tjänst och ivrade där för Napoleons
störtande och Norges förening med Sverige.
Litt.: Elof Tegnér: Gustav Mauritz
Arm-felt (1883—87).
Armfotingar. Se Brakiopoder!
Arminia’ner 1. remonstranter. En
riktning inom den nederländska reformerta
kyrkan på 1600-talet, uppkallad efter J
a-c o b A r mi’n i us, professor i Leiden. A.
önskade, påverkad av Erasmus, större
fördragsamhet och en mildare tolkning av
Kalvins läror, i synnerhet hans
predestina-tionslära.
ArmBnius, f. 18 f. Kr., d. omkr. 20 e.
Kr. Germansk folkhjälte, som i slaget vid
Teutoburgerwald år 9 e. Kr. besegrade
romarna under Varus och sedan i strider mot
Germanicus d. y. hävdade germanernas
frihet, varigenom han skyddade v.
Germani-en mellan Rhen och Elbe från romersk
erövring.
Armo’rica (latinisering av kelt. are-mor
= kustlandet). Rom. benämning på de
galliska kustområdena invid nuv. Engelska
Kanalen, särskilt nuv. Bretagne.
Armour & Co. [a’mer ænd ka’mponi]. En
av U. S. A:s största livsmedelskoncerner,
vars slakthus i Chicago åtnjuta
världsrykte. Bolaget, som grundades 1867 äger
50 stora slakthus i U. S. A. och över 500
filialer i de viktigaste städerna.
Koncernens tillgångar värderas till 500 mill. doll.
382
Dess årliga försäljningar uppgå i
genomsnitt till en miljard doll.
Armsjön. Sjö på gränsen mellan
Hälsingland och Medelpad nära Bottniska viken,
64 m. ö. h., omkr. 13 kvkm.
Armstrong [a’mstrång], William
George, f. 1810, d. 1900. Eng. ingenjör och
uppfinnare bl. a. av den refflade
bakladd-ningskanonen. Hans firma, som grundats
1847 i Elswick, en förstad till
Newcastle-on-Tyne, sammanslogs 1897 med firman I.
Whitworth till ingenjörsfirman S i r W.
G. Armstrong, Whitworth, som är
en av Englands största maskinfabriker och
har stora intressen inom stål- och
rustningsindustrien (krigsmateriel och
örlogs-f artyg). (Jfr Z a h a r o f f!)". Koncernen led
efter världskriget allvarliga förluster och
måste rekonstrueras, varvid aktiekapitalet
reducerades från 20 till 6 mill. p. st. A.
var led. av Vet. ak.
Armures [army’r] (fransk.) Bet.
vapenrustning. A. kallas sidentyger, vars
mönster utgöres antingen av likformig kypert
eller av atlasfigurer på en slät eller kyprad
botten.
Arnamagnæa’nska samlingen. En
enastående samling isländska handskrifter m. m.
till övervägande delen hopbragt av den
is-landsfödde professorn Arni M a g n ü
s-s o n (1663—1730) och av honom skänkt
till Köpenhamns universitet. A. s.
omfattar c:a 2 800 handskrifter och 16 000
diplom.
Arnarfellsjökul. Jökel 1. isfjäll mitt på
Island, omkr. 1 600 m. ö. h.; ytinnehåll:
1 350 kvkm (lika stort som Ölands). Från
A. utgå omkr. 20 andra jöklar, och på A.
upprinner Tjérsä, Islands längsta flod.
Arndt. I. J o h a n n A., f. 1555, d. 1621.
Tysk prot. teolog, förf, till det berömda
arbetet Vier Bücher vom wahren
Christen-tum (1605), en av de mest spridda
upp-byggelseböckerna i världen, övers, till
nästan alla europ. språk (på sv. första
gången 1647). II. Ernst Moritz A., f.
1769, d. 1860. Tysk-svensk patriot och förf,
av dikter och historiska skrifter bl. a. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
