Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ariadne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Aristokra’t—Aritmome’ter.
368
Aristokra’t (grek. a’ristos = ypperst,
bäst och kr ate’in = härska). 1. I inskränkt
bemärkelse en person tillhörande
adelsklas-sen, i vidsträcktare mening medlem av en
härskande överklass. 2. Anhängare av
få-talsvälde. — Aristokrati’, fåtalsvälde,
där de bästa, yppersta härska, d. v. s. en
statsform, där makten tillhör en framför
andra genom börd och rikedom utmärkt
samhällsklass. Jfr Oligarki,
Pluto-k r a t i!
Aristolo’chia. Växtsläkte (fam.
Aristo-lochia’ceæ). Flera arter odlas som
spaljé-växter, t. ex. den storbladiga A. si’pho,
som härstammar från Nord-Amerika. Se
Slingerväxter!
Ari’sto-papper (grek. a’ristos = bäst).
Ett tidigare mycket använt fotografiskt
kopieringspapper, överdraget med ett
klor-silverhaltigt gelatinskikt och avsett for
långsam kopiering i dagsljus.
Aristo’teles, f. 384, d. 322 f. Kr. En av
det antika Greklands mest berömda filosofer
och naturforskare, Platons lärjunge och
Alexander den stores lärare. A. verkade i
Aten i gymnasiet Lykeion, och hans skola
kallades den peripate’tiska (grek.
peripate’in = gå omkring), antagligen
därför att man vid undervisningen brukade
vandra i gymnasiets park. A:s filosofi
har utövat ett ofantligt inflytande på
eftervärlden. Genom arabernas förmedling
kom den fr. 1200-talet att behärska det
medeltida tänkandet och den
protestantiska filosofien under dess första
århundraden. Med en viss rätt kan A. betraktas
som naturvetenskapernas grundläggare.
Liksom Platon är A. idealist; idéläran och
läran om tillvarons ändamålsenlighet,
te-leologien, äro bådas grundval, men A.
skiljer ej med samma skärpa som Platon
idéerna från verkligheten utan gör dem till
dennas verkande krafter. A:s litterära alstring
var oerhört omfattande och mångsidig. Han
ordnar, klassificerar och definierar och kan
betraktas som en vetenskapernas
lagstiftare. Biologien var hans
älsklingsveten-skap, men även inom fysiken, etiken, stats-
ARISTOTELES.
Antik byst.
läran och estetiken har han verkat
grundläggande. Hans förnämsta verk äro
Logiska skrifter, Fysiken, Metafysiken, den s.
k. Nikomakiska etiken samt Poetiken.
I det sistnämnda verket har A. nedlagt
sin lära om tragediens väsen, ur vilken
senare läran om de s. k. tre enheterna
utvecklats.
AritmetPk (grek. aritmo’s = tal).
Vanligen räkning med hela tal och bråk, även
talteori.
Aritme’tisk serie. Se Serier!
Aritme’tiskt medium. Se
Medelvärde!
Aritmome’ter (grek. aritmo’s = tal och
me’tron = mått). Räknemaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
