Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
A’rad—A’rarat
334
Amerika men odlas nu i flertalet varma
länder. Den är en av jordens förnämsta
oljeväxter, på grund av den stora mängd
olja fröna innehålla.
A’rad. Fabriksstad och järnvägsknut i v.
Rumänien med övervägande magyarisk
befolkning (73 o/o). 75 000 inv. (1928).
Arafu’ra-sjön 1. A 1 f u’r a-s j ö n. Sundet
mellan Australien och Nya Guinea.
Aragh. ö bland Nya Hebriderna ö. om
Australien ung. så stor som Bornholm.
Arago’n. Biflod till Ebro i n. ö. Spanien
med källor i Pyrenéerna. Längd: 192 km.
Arago’na. Stad på s. v. Sicilien (prov.
Girgenti). Omkr. 16 000 inv.
Arago’nien (sp. Aragon). Ett landskap i
n. ö. Spanien, under medeltiden ett
konungarike. A. grundades av västgöterna i
början av 700-talet, blev 1035 konungarike,
utvidgades under ständiga strider med
araberna (morerna), förenades med Catalonien
och Castilien, varigenom grunden lades till
konungariket Spanien. A. var Europas
första konstitutionella monarki med en
fyrståndsriksdag (cortes) med årliga
sammanträden fr. år 1287. Den förnämsta
staden i A. är Zaragoza. Jfr Asturien,
Castilien!
AragonPt. Mineral best, av
kalciumkar-bonat. Det har fått sitt namn av
Arago-nien, där det först påträffades.
Aragua’ya 1. Rio Grand e. Biflod till
Tocantins i mell. Brasilien med källor i
Sierra Cayapö. Längd: omkr. 2 500 km.
Araka’n. Kustområde och bergskedja på
v. kusten av Bortre Indiska halvön
(Burma) med bergstoppar upp till 2 000 m ö. h.
Ara’lia. Växtsläkte (fam. Aralia’ceæ).
Flera arter odlas som prydnadsväxter.
Aralia’ceæ. Växtfam. nära besläktad med
UmbelWferæ. Dess enda svenska
representant är murgrönan. Flera arter odlas som
prydnadsväxter. Märgen av Tetrapa’nax
papy’rofer användes för tillverkning av
s. k. kinesiskt rispapper.
Aralo-Kasplska havet. Benämning å ett
inhav, som under istiden utbredde sig över
stora sträckor av nuv. v. Central-Asien fr.
Persien i s. till Uralbergens sydspets i n.
och varav Kaspiska havet och Aral-sjön äro
rester (reliktsjöar).
Ara’1-sjön. Insjö i s. Ryska Asien (v.
delen i Kirgis-republiken, ö. delen i
Turke-stan), till storlek den fjärde i ordningen
av jordens insjöar, om man bortser från
Kaspiska havet, Asiens största insjö. A. är
en grund och avloppslös stäppsjö med hög
salthalt.
Arame’er. Namn på en del med
israeliterna närbesläktade semitiska, urspr.
nomadiserande stammar, som under
1000-talet f. Kr. bebodde landet A r a m, d. v. s.
ett område, begränsat av Libanon,
Palestina, Arabien, Tigris och Tauris (ung.
Mesopotamien och Syrien). Deras språk, a r
a-meiskan, blev fr. 700-talet f. Kr. det
mellanfolkliga tungomålet i Främre Asien,
och i Palestina utträngde det så
småningom hebreiskan som talspråk (2 Kon. 18
kap. 26 v.). På Jesu tid talades i Palestina
endast arameiska.
Aranjuez [aranchue’th]. Stad i mell.
Spanien (prov. Madrid) med berömt praktfullt
kungl. slott. 14 000 inv. (1921).
Arany [a’rranj], J an o s, f. 1817, d. 1882.
En av Ungerns största skalder och folkliga
diktare. Litt.: B. Leffler: Ungersk lyrik
(1922).
A’ra pa’cis (lat.). Bet. fredsaltaret.
Marmoraltare i Rom, upprest år 9 f. Kr. på
Marsfältet, till minne av kejsar Augustus’
segrar över germanerna, varigenom
varaktig världsfred ansågs befäst. Altaret var
sirat med berömda reliefer, som till stor
del äro bevarade.
A’rarat. 1. Ett gammalt konungarike,
omtalat i Bibeln, omkr. floden Aras mell.
lopp. 2. Bergmassiv på gränsen mellan
Transkaukasien (Armenien), Turkiet och
Persien med två vulkaniska toppar:
Stora A., 5156 m. ö. h., och Lilla A.,
3 914 m. ö. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
