Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A la d’Aumont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Alaskakedjan—Albanien.
128
Alaskakedjan, oeh n. därom
utbreder sig ett platåland, som avvattnas
framför allt av den stora floden Yukon.
Klimatet är på s. Stilla havskusten tämligen
milt och fuktigt, på västkusten nära nog
arktiskt, och det inre har ett utpräglat
arktiskt fastlandsklimat. A. är rikt på
mineral: guld, silver, koppar, järnmalm,
stenkol och petroleum, vadan bergsbruk är
A:s huvudnäring. (Guldproduktionens
värde var 73/4 mill. dollars år 1920.)
Växtligheten har barrskogskaraktär, och
djurvärlden är till stor del arktisk; vid kusterna
fångas säl och val och i floderna stora
mängder lax. Laxfisket hade år 1930 ett
värde av 51 mill. dollars. Befolkningen
ut-göres till ung. lika stora mängder av vita
och infödda (indianer, eskimåer, aleuter)
samt av ett mindretal kineser och
japane-ser. 59 000 inv. (1930). A. erövrades på
1700-talet av ryssarna, men såldes 1867 till
U. S. A. Huvudstad: J u n e a u.
Alaskakedjan. Vulkanisk bergskedja i
s. Alaska, utgörande en del av
Cordille-rerna, med Nord-Amerikas högsta berg,
Mount Mac Kinley (6 187 m. ö. h.).
à la suite [ala svi’tt] (fransk.). Bet. i
följd. Det användes förr inom tyska hären
i uttrycket vara a. 1. s. vid ett regemente,
d. v. s. man räknas dit utan att uppbära
avlöning.
Ala Sågverk. Sågverk i Ljusne, som
äges av Bergvik & Ala Nya ab. i
Söderhamn. Se Bergvik-Ala!
Ala-tau. Fyra bergskedjor i Ryska
Asien, (ö. Turkestan), hörande till
Tian-sjansystemet med toppar upp till omkr.
5 000 m. ö. h.
A’lava. Den sydligaste och största av de
tre s. k. Baskiska provinserna i n. Spanien.
A’lavo 1. A 1 a v u s. Socken i v.
Finland, s. ö. om Vasa, bekant genom
Ad-lercreutz’ seger över ryssarna där i aug.
1808.
A’lba (lat. a’lbus = vit). 1. Den vita
dopdräkten inom den älsta kristna
kyrkan. 2. Prästernas mässkjorta.
A’lba. Stad i n. v. Italien (prov. Cunea).
Omkr. 15 000 inv.
Alba [aTva], Fernando Alvarez
de Toledo, hertig av A., f. 1508, d.
1582. Sp. fältherre och statsman, som
deltog i Karl V:s och Filip II:s många krig,
fick 1567 i uppdrag att kuva
nederländar-nas uppror mot Filip II, utövade som
ståthållare i Nederländerna ett järnhårt
skräckvälde, tills de norra provinserna 1572
reste sig, ledda av Vilhelm av Oranien,
varpå A. följande år fick avsked och
återvände till Spanien. Han erövrade Portu
gal 1580.
Albacete [alvathe’te], 1. Provins i s. ö.
Spanien. 2. Stad i A. 1, fordom berömd
för kniv- och dolktillverkning. 36 000 inv.
(1929).
A’lba Lo’nga. Fornitaliensk stad, den
älsta staden i Latium och Roms
moderstad, antagligen belägen s. ö. om Rom vid
Albanosjön, enligt sagan grundlagd av
Aeneas’ son Ascanius.
Alban [åTban]. Helgon, Englands förste
kristne martyr, död omkr. år 310.
Alba’ner 1. alban e’s e r (alban.
sjki-petarer = bergsbor). Ett indo-europ. folk,
tillhörande den dinariska rasen och bosatt
huvudsakligen i Albanien och Grekland.
Deras antal torde uppgå till ung. 1,4 mill.
Alba’ni. Romersk släkt, härstammande
fr. Albanien. Alessandro A., f. 1692,
d. 1779, kardinal och bibliotekarie vid
Vatikanen, grundare av den berömda
konstsamlingen i Villa Albani utanför
Rom. Släkten utdog 1852.
Albanien. Konungadöme på v. kusten av
Balkanhalvön. Ytinnehåll: omkr. 30 000
kvm. A. är övervägande ett bergland med
bergbäckar och mindre vattendrag.
Klimatet är strängt, särskilt i n. A. är
skog-fattigt men har god tillgång på guld, silver,
koppar, bly och kol. Huvudnäringar äro
boskapsskötsel och primitivt jordbruk, vars
viktigaste alster äro tobak, ull och olivolja.
Samfärdsmedlen äro dåliga, och järnvägar
saknas alldeles. Befolkningen utgöres av
al
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
