Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå pojkar!» ropade de gamla herrarna, då vi
väl voro ute på fältet. »Håll er nu i en rad, och
skjut rakt framför er, annars kunde det hända, att
det blefve värre för oss än för rapphönsen.»
Fåglarna började snart flyga upp från alla sidor
och skotten att smälla. Jag höll mig försiktigt på
afstånd, och jag gjorde väl däri, ty mer än en af
hundarna träffades af förflugna hagel. Jag förlorade ej
gossarna ur sikte ett ögonblick; jag såg dem ladda
och skjuta oafbrutet men aldrig träffa. Efter ett par
timmars jakt kom Henriks far fram till dem.
»Nå, gossar, är Cadichon mycket tungt lastad?»
frågade han. »Finns det rum för mina fåglar i någon
af korgarna? Min väska börjar bli en smula för full.»
Jag sprang fram och vände en af korgarna mot
honom.
»Bevara mig, den är ju tom!» utropade han. »Era
väskor spricka bestämdt, om ni proppa dem till den
grad.»
Väskorna hängde platta och tomma. Fadern
skrattade godt åt de tre unga jägarnas förlägna miner och
återvände till sin hund, som just stod för en ny kull.
»Det är visst ingen konst för farbror att skjuta!»
sade August. »Han har ju två hundar, som
apportera allt, hvad han skjuter. Jag är nästan säker, att
vi skjutit en hel massa, vi också; men då vi inga
hundar ha, så få vi icke reda på fåglarna, det är
saken.»
»Jag har inte sett någon falla, det förstås», sade
Petter.
»Dumheter! — som om en rapphöna någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
