Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Den lilla tiggarflickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sagdt och gjordt; de upplyfte den lilla
tiggarflickan på min rygg. Hon såg ut att finna det ganska
roligt att rida, men var alltför blyg och kanske äfven
alltför trött och hungrig för att säga någonting. Snart
stannade vi vid slottets trappa, Camilla och Elisabet
förde sin lilla skyddsling till köket, under det att
Terese och Margreta skyndade att förklara saken för
mormodern.
»Snälla tant», sade Terese, »få vi icke behålla
henne öfver natten?»
»Alltför gärna, min lilla vän, men jag måste själf
se och tala med henne.»
De begåfvo sig till köket, och jag kunde genom
fönstret tydligt se och höra allt, som föregick.
Under det den lilla flickan åt, gjorde mormodern henne
åtskilliga frågor, på hvilka hon fick samma svar som
Terese förut fått. Den lilla var alldeles ensam i
världen, utan föräldrar, hus eller hem. Den goda
mormodern var tydligen helt förlägen. Huru skulle hon
kunna förmå sig att skicka bort detta fattiga barn
för att måhända låta henne omkomma af nöd och
elände? Att behålla henne var äfven svårt. Hvad
skulle man göra med henne? Huru skulle man låta
uppfostra henne?
»Hör på, lilla vän», sade mormodern slutligen,
»vi få väl tänka på saken. Jag skall höra efter om
du talat sanning, och tills vidare kan du ju stanna
här. Ät dig nu väl mätt, så skall jag säga till att
de göra i ordning en säng åt dig. Du ser ut som du
väl behöfde hvila.»
Men då den lilla ätit och kammarjungfrun kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
