Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Offentliga byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OFFENTLIGA BYGGNADER
platser, vilken skulle kunna byggas för en kostnad av 4.484
rdr. Ombuden uttalade sig enhälligt för uppförande av en
sådan sjukstuga men beslöto, att något definitivt
avgörande ej skulle träffas, förrän man fått kännedom om de
villkor, på vilka sjukstugedistriktet skulle kunna bli
delaktigt av »kurhusmedlens överskott». Som villkoren i fråga
ej befunnos acceptabla, lät man hela projektet om
anordnande av sjukvårdsinrättning i staden förfalla. År 1886
begärde borgmästare Hugo Waldenström ett bidrag av
landstinget å 10.000 kr. till en sjukvårdsanstalt i Askersund för
södra Närke, men framställningen avslogs.
År 1894 beslöts på allmän rådstuga att övre våningen i
fattighuset skulle inredas till sjukstuga. Den 1 januari 1896
öppnades sjukstugan, och patientantalet uppgick första
verksamhetsåret till nära 100. »Askersunds sjukstuga är» -—
skriver en patient nämnda år i Askersunds Tidning •—
»utan gensägelse en av de mest välgörande inrättningar,
som södra Närkes ledande män under de senaste
decennierna åstadkommit. En olägenhet skulle väl det förhållande
vara, att sjukstugan på sätt och vis är kombinerad med
fattigstugan, men även detta kan ha sitt intresse för
patienten, ty när han tillfrisknar och får vistas ute på gården,
så kan han inlåta sig i gemytligt samspråk med en och
annan av de ganska pigga gummorna, vilka envar på sitt
vis alltid hava något att anklaga eller ursaka.»
Behovet av en större och ändamålsenligare sjukstuga
gjorde sig naturligtvis så småningom gällande. År 1904
framhöll dåvarande stadsläkaren i en tidningsartikel, att
sjukstugan vore utsatt för en betydande eldfara, emedan
stadens fattighjon bebodde rummen under sjuksalarna. »En
stor del av dessa hjon voro passionerade rökare, som rökte
under större delen av dagen. En del av hjonen voro slöa
och drucko sprit i smyg.» Länets landsting förklarade sig
samma år villigt att från 1 januari 1906 övertaga underhål -
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
