Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och nu rakt icke kunde hålla ut längre, lade
sin hand på Gustafssons öfver bordet och sade,
när han nu såg sig ha ordet, i sjungande,
släpig ton:
— Förlåt broder, att jag afbryter dig, men
jag ville bara berätta en sak, som kunde uppbygga
de närvarande. Jag hade en knapp af guld, som
skänkte mig mycken världslig förnöjelse, men så
tänkte jag: Johansson, den ska du offra för
Herrens sak. Och så sålde jag den i staden en dag
och gaf penningarna till yttre missionen, och jag
har alltsedan varit så löckelig. — Hallelujah!
Detta väckte intet uppseende bland de
närvarande, och Gustafsson tilläde blott: Det är så, ja
— —, då fru Hjelm brådskande och skyggt höjde
sin röst, trots mannens förtviflade ryckningar och
trampningar under bordet. Hon hade med stigande
harm känt allas blickar krypa upp och ned för
hennes person och i synnerhet stanna vid
halskedjan. Hon skalf litet på handen, när hon
vädjade till bordets silfverprydnader:
— Jag visste inte, att det var bara guld, jag
trodde, att bibeln också menade silfver. . .
— Ahnej — fru Gustafsson befans genast
vuxen omständigheterna — vi fa inte vara några
trälar under bokstafven, kom ihåg hvad Jesus sade
om kvinnan med den kosteliga smörjelsen — rika
gåfvor behöfva inte alltid vara syndiga — det här
är alltsammans presenter af församlingsborna och
studenterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
