Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 8. Lågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA-HANNA
derska. Tre gånger hjälpte jag honom i hans
uppsåt, två gånger med farfam och en med farmor.
Vi stod vakt ve hans dödsbädd och låtsa vi inte
hörde alla hans böner. Han fe dö utan präst, men
åt farmor våga vi inte neka att hämta, efter det
blett talat på i socknen, att gubben dött utan. Så
Frånse han körde efter pastorn, så han kunde
spränga hästen, det kanske komsarjen såg? Men
inte såg han, när jag under tiden ga henne in så
möt av medusinen, att hon sov, när pastorn kom,
och vi inte rådde med att väcka henne. Och nu ska
jag sä, varför vi gjore det. Inte bara för att vi
trodde hon skulle bekänna nåt om mordet, för det
hade hon glömt för länge sen, och jag tro allri det
tyngde henne så värst. Fast en kan allri veta vad
som kommer upp inför döden. Men det gjore vi
mest, för att hon ville skriva sina pengar te
donationer, för det hade Emmas mor i Skrivaregårn
gjort, och med det ville hon förstås avplana sina
synder. Men vi ville inte vara å me pengarna, så
vi tyckte det var bäst, att hon sov. Och hon vakna
allri efter den medusinen, och inte vet ja, om hon
do utå den eller i naturlighet. Men det kan nog ble
uppenbart vid rätten, om det är så, för doktorn
vet väl hur möt en töl, och jag vet hur möt
jag ga na. Ja, han må gärna skreva upp detta,
komsarjen, jag frågar inte efter at, sade hon, då
han antecknade något på ett papper, mest för att
dölja sin förlägenhet. Det var den saken det. Nu
kommer vi te Stina Snabb. Tro han än att jag
menar allvar? frågade hon nästan triumferande.
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
