Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 1. Branden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRANDEN
kräket ihjäl den där granne lille grisen, tocke de,
djur, sär ja de. Ja kängerna, di vet ja inte om di
är bärgade engång. Vi hov ut en del av det som var
i klädkammarn, men di små kängerna ble visst kvar.
Jag tror, hon får mer grisar, än hon har spenar till,
då får jag be mor din att ta di som bier över.
Det var hett och fuktigt som i en bastu inne i
lagårn, vattnet droppade och plaskade, den
ursinniga suggan skrek, och smågrisarna pepo,
allteftersom de skådade lagårns skumma ljus. Ida var så
blek, att Hanna fick henne att gå ut och hämta en
nypa luft. Själv satt hon kvar hos suggan och gled
vid alla bestyr in i den föreställningen, att denna
sugga med sin grisakull var hennes och Magnuses
gemensamma skatt, såsom de borde delat allt annat
i världen.
Det dröjde ändå bortåt elva, innan man vågade
höra upp med släckningsarbetet. Natten var gråblek
och ljum, några regndroppar började falla. Så blev
det då inte att vila strax efter strapatserna, ty
bohaget, som var kastat huller om buller på gården,
måste plockas ihop och skyddas för regn. Mycket
var redan nedrökt, sönderslaget och förstört, men
behövde inte bli genomvått för det. Hanna anlade
sin myndiga ton och skickade bröderna efter en
flakvagn att dra hem det ömtåligaste till Asen. De lydde,
men när de kommit utom hörhåll, svuro de ganska
mycket över Hanna, som biet så stursker och
framstående, sedan hon ble rik.
— Och gå du med bort till Asen och titta till
dina barn, sade Hanna till Ida i litet beskyddande
14. — Wägner. Åsa-Hanna.
«
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
