Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvelighedslæren - Den svenske adels utdøen (efter Fahlbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
lifvet . . . .» «Liksom den nordiska myten förtäljer att Odin
måste gifva sitt öga för att ernå den högre visdomen, så synes
äfven människan nödgas köpa bildningens och forfiningens
skatter med förlusten icke af ett öga endast utan af lifvet, väl
ej sit eget men efterkommandes.» «Alla lefnadens stora hän*
deiser, giftermål, födelser och dödsfall forekomma i jämförel*
sevis mindre mängd hos adeln än hos folket . . . Det naturliga
lifvets pulsslag gå saktare, liksom forsigtigt och på besparing.
Sådan är alltså bildningens och forfiningens inverkan på en
folkmassa.» Og han fortsætter litt senere: «Ty adeln och den
högre klassen stå icke ensamma i denna sak. Tack vare den
svenska statistikens jämförelsevis långa erfarenheter kunna vi
se, att de egenheter, som nu utmärka adeln, lange varit i växt
hos hela folket. Såväl giften som födelser hafva allt sedan
midten af 1700*talet oafbrutet nedgått, såsom efterföljande siffror
utvisa. På 1000 af medelfolkmängden komma:
1751-1760 1811-1820 1871-1880 1891-19001
Giften 9.10 8.78 6.81 5.9
Födelser 36.09 33.37 30.48 27.2
(lefvande födda äkta o. oäkta).....
Fahlbeck taler meget om den sociale cirkulation. De dyg*
tigste individer arbeider sig frem til velstand og høiere social
position, bl. a. ogsaa til adelskap. Men overklassen formerer
sig forholdsvis svakt, og saaledes finder der stadig sted en
opstigning fra underklassene for at fylde hullene. Jo sterkere
social opdrift, desto større trængsel i overklassene med tilsva*
rende stor nedgang i formereisen. Enhver kultur fortærer til en
viss grad sit eget ledende aristokrati, men dette har litet at bety
for folkets konstitutionskraft, saalænge det kun er en liten brøk*
del av befolkningen, som tar virksom del i denne kamp for den
sociale position. Anderledes, naar det hele folk rives med av
denne kulturstrøm, og det kommer dit, at kvindene sætter del*
tageisen i det mere intensive kulturliv høiere end moderskapet.
1 Nogen tilsvarende nedgang i egteskapsfrekvens kjendes ikke fra land
utenfor den skandinaviske halvø. I Rusland steg egteskapsfrekvensen forrige
aarhundrede som følge av livegenskapets ophævelse — i Mellemeuropa like*
ledes, men her som følge av den sterke industriutvikling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
