Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Danskar och Svenskar; nu se vi visserligen ännu
många strimmor och drag af den gamla
blodsförvandtskapen, men måste äfven erkänna, att många andra
drag och strålar hos oss båda komma från helt olika
håll och gå åt äfven helt olika. Antoge vi äfven, att
Longobarderna i Italien och Vestgötherna i Spanien
skulle hafva räddat Ulfilas’ germaniska språk från den
romanska blandningen — huru mycket skulle ej dock
klimat och naturbeskaffenhet, ett annat land, en annan
befolkning, som dessa funno, jemte fragmenterna af
gammal bildning och gamla seder, före sig; huru mycket
skulle ej den aflägsna afsöndringen från det talrika, tätt
slutna stamfolket, hvilket bebodde de nordvestliga
länderna och halföarna emellan Nordkap och Alperna;
huru mycket skulle ej detta allt hafva verkat till att
föda stora olikheter och till att inmänga mycket
främmandeartadt, eller åtminstone mycket olikartadt! Så
stor har nu visserligen den förändrande och
omgestaltande verkningen icke kunnat vara i Nordvest, som den
nödvändigt måste bli här. Norr om Alperna finnes ej
ett så tvärt afbrott i klimat, som söder om Alperna
och Pyreneerne; der stiger den tempererade zonen
sakta upp till den kalla: Schweitz, Tyrolen, Schwaben
upp till Norge; Belgien, Holland, Westfalen,
England upp till det Jutiska ”Skager Riff” och Schetlands
spetsar. Dock hafva årtusendes tid och egna
förhållanden, jag menar särskilda, olika förhållanden,
frambragt äfven här stora olikheter, ehuruväl det
gemensamma, urgamla broderskapet qvarlemnat ända till
närvarande dag vida mer likheter och öfverensstämmelser
i de olika folkens och folkslagens lynne,
sinnesart, själsbeskaffenhet, böjelser och sträfvanden, än som
skulle vara fallet om det varit de germaniska folken
beskärdt att få, i det varmare Södern, utveckla sig ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
