- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
216

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

släppt honom lös på slagfälten. Skada på en sådan
kunglig natur.

Herr von Kotzebue kom snart efter mig till
Königsberg, och sysslade liksom jag med tidningsskriveri. Jag
såg honom ofta, det var en fluga, som satte sig på
allting, han kom också mycket till bokhandlare
Nicolovius, som varit hans kund och deklamerade och
föreläste. Han gjorde, då man såg honom, ett mycket
simpelt intryck — hans stora talang i all ära — en
av de vedervärdigaste företeelser jag sett i hela mitt
liv. Jag hade tänkt mig honom helt annorlunda, som
man gör med de flesta människor, som man lär känna
genom berättelser och böcker, såsom en finslipad, litet
krypande, hovmannamässig man, så mycket mer som
han så länge levt i det fina och adliga Livland. Men
förnäm och fin spelade han ingalunda. Han uppträdde som
en lappskomakare och med en oförskämd öppenhet,
som ingenting ägde av naturlig öppenhet, ja ej ens av
det slags, som sluga och skickliga världsmän vinna, och
i hans vänliga ögon låg det tillika något av lurande
och oförskämd faun. Han angrep mig senare i sina
skrifter, jag är glad att jag ej upptagit striden med
denne smutskastare. Det hade sedan, då han fick ett
så blodigt slut, kunnat komma att stå mig dyrt.

Omkring mitten av mars månad for jag från
Königsberg. Vintern var tillända, jag måste säga tyvärr
tillända. I en liten vagn, helt allena med en betjänt, utan
tungt resgods, med fyra extraposthästar för, åkte jag
fram över den feta preussiska och polska jorden, ofta
i snigelfart. Jag måste också göra en lång omväg
norr om fästningen Thorn, som just nu belägrades, och
varifrån kanondunder nådde mitt öra. Här lärde jag
nu känna det verkliga polska livet, och under dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free