Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland andra människor, tala och umgås med hvem
hon vill.“
Hon talade lugnt och allvarligt och med en vär-
dighet, som var långt öfver hennes ålder — hon
var endast aderton år.
Hon tycktes gissa sig till hvad jag tänkte, ty
hon sade:
„Ni anser att jag är väl ung att tala som jag
gör, men jag har ej några systrar af min ålder och
har ständigt varit med kvinnor, äldre än jag själf.
Därtill kommer att jag lidit mycket af furstinnan
Rjapoloffskajas hårdhet, hvilket gjort att jag tidigt
utvecklats. Jag är nämligen dotter af en trälinna
och ej af furstinnan, hvilken ej har några barn och
därför hatar oss, som taga hela arfvet efter fursten.“
Sålunda höfviskt och allvarligt samtalande fann
oss Uljana Mitrofanovna, som trädde in och sade
att det var tid för mig att aflägsna mig. Då jag
tog farväl af Anna, frågade jag henne om detta skulle
blifva vårt första och sista möte. Hon tvekade och
tycktes hafva svårt att besluta sig.
„Förvisso får ni träffa henne“, sade Uljana“, sänd
blott efter fader Pulheri i Underverksklostret i Kremlj.
Han för fram alla bud till mig, och jag befordrar
dem vidare till er lilla dufva. Här hos mig kunna
ni mötas när ni vilja och vara helt och hållet ostörda.
Anna gaf med sig, men sade att hon ej ville
att munken finge veta allt för mycket, hvarför hon
bad mig skrifva ned det jag ville hafva sagt, och
försegla det. „Jag kan läsa skrifvet”, sade hon med
stolthet. Jag tog farväl och lofvade att göra som
hon bad. Uljana Mitrofanovna ledsagade mig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
