Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring och rycka till sig första bästa föremål man
får tag i, utan man skall slå ned på ett rikt hus
eller tält, genomsöka det noga och med svärdet
på egarens strupe tvinga fram alla kostbarheter,
som ej äro skrymmande, så att man kan föra dem
med sig och sälja dem då godt pris och tillfälle
erbjuder sig. Ett annat sätt är äfven att beskydda
någon rik fiendtlig herre eller höfding, mot villkor
att han sedermera betalar hvad man begär. Detta
sätt att plundra lönar sig bäst i längden.
Vår skara som red mot skogsbrynet hade varit
ett lätt byte för en fiende, ty ingen höll ledet,
somliga voro därtill druckna, och löshästar och
vagnar hindrade alla våra rörelser. Men lyckan
stod oss bi och utan äfventyr uppnådde vi vårt
läger. Där mötte oss Henrik Rochow och det öf-
riga befälet. De hade befriat sig från remmarna,
med hvilka de varit bundna. De druckna ryttarne
begynte gäckas med sina förmän. Jag bad dem
lämna kvartermästarne i fred, hvilket de äfven efter
något tvistande och skymfande gjorde. En karl
försökte bära hand på Rochow, men jag slog honom
till marken. Ryttarne begynte dricka af det med-
förda vinet och ölet, till dess intet fanns kvar, då
de lade sig att sofva.
Rochow var mäkta förgrymmad och ville att
börja med ej svara mig, då jag talade till honom
och bad honom åter taga befälet öfver fanan. Slut-
ligen fick han dock mål i munnen och öfveröste
mig med en skur af skällsord. Han var ömklig
att skåda, där han halft gråtande skymfade mig,
förlitande sig på att jag ej ville göra honom något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
