- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
4

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

\

konungarna förorsakat. Vi känna, harö missljudande
dessa ord skola förefalla de flesta läsare; vi känna den
massa af impopularitet, söm de skola föranleda. Det
får ej hindra oss från att uttala, hvad vi anse vara
sanning.

Man har länge både i tal och tryck anklagat
undertecknad, att som historisk författare hafva visat
aristokratiska sympatier. Det är tid att deröfver lemna en
kort förklaring.

Beskyllningen är ogrundad, om dermed menas, att
vi försvara bördsaristokratiens ständiga qvarstående på
den samhällsplats, den sedan förflutna århundraden
innehaft. Att en person endast i följe af börd tillerkännes
högre medborgerliga rättigheter än en annan, och att
sådant gäller om en hel samhällsklass; detta allt anse
vi icke öfverensstämma med billighet ocb rättvisa. Så
utvecklade och allmänt kända, som de statsrättliga
begreppen nu äro, anse vi ej heller ett sådant förhållande
kunna beständigt fortfara. Vi tro derföre, att vår
svenska adel såsom ett eget stånd, med personlig, blott på
börd grundad representationsrätt sådan som nu, bör och
skall förr eller sednare försvinna. Att ett sådant
försvinnande skall blifva följden af frivillig medgift; till
denna förhoppning har svenska adeln gifvit många och
hedrande anledningar. Att ståndet deremot icke låter
med våld fråntaga eller med hot afskrämma sig det, som
likväl är dess lagliga rättighet; det länder samma
ridderskap och adel till heder och visar, att den har det
ridderliga sinne, som dess namn förutsätter. Det har
äfven inom mannaminne i andra fall tydligen ådagalaggt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free