Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - A. Förberedande undersökningar med afseende å det varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
teles kallar det allmänna väseusbegreppet for den första
substansen, men just deri består motsägelsen mot hans
öfriga yttranden, att det allmänna aldrig kan vara en för sig
varande substans — emot Plato. Själen är ett väsensbegrepp,
men är alltid endast i kroppen. Cirkelns väsensbegrepp är
alltid i den materiella cirkeln. Rassow’) söker lösa
svårigheten så, att definitionen går pä det enskilda, men afser
det allmänna i detta. Men dermed är svårigheten endast
fixerad, ej löst, det gäller att visa möjligheten af en sådan
kunskap, som på samma gång går på det särskilda och del.
allmänna. Det försök, som Hertling gjort att undgå
svårigheten, är redan nämdt och i viss mån kriticeradt. Här må
endast tilläggas, att, när Hertling betonar, att begreppen
äro allmänna endast, när fråga är om det siuligt
kroppsliga2), och vidare beskrifver dessa begrepp såsom abstrahcrade
ej från materien, utan från de särskilda med materien
behäftade tingen, han har förbisett, att det allmänna såsom
sådant är en substanticl och nödvändig bestämning hos
tingena), och att det derför icke kan vara materielt, ty
materien är aldrig substantiel och nödvändig. Eller för att
använda ett modernt uttryck: att empiriska begrepp icke
kunna såsom tagande hänsyn till materien sägas vara det i
aristotelisk mening egentligt allmänna Derför är det ej
möjligt att skilja mellan sådana och rena begrepp och
tillskrifva endast de förra allmänhet. Det är i stället de rena
begreppen eller rena formerna, som beteckna det allmänna.
Ty endast dessa kunna sägas vara i sig sjelfva absolute
föregående och mera kända än de enskilda tingen, såsom
det heter om det allmänna4).
Om det nu står fast, att på den närvarande punkten i
undersökningen, Aristoteles befinner sig i ett haltlöst sväf-
’) Arist, de notione detinitionis doctriDa sid. 27 och 67.
’) Sid. 44. ’) Anal. post. I, 4. 73, b, 6. 4) I, 2. 71, b, 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
