Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
bildad. De bästa slöjdundervisare jag sett hafva varit sådane,
som före eller samtidigt med slöjdundervisningen sysselsatt sig
med handtverk. Det har varit en lust att se, med hvilken
säkerhet och precision de visat sina lärjungar: så skall verk-
tyget föras, i denna ordning skola verktygen användas vid ut-
förandet af den här slöjdsaken, och om föreskriften icke föl-
jes, så kommer det att gå så eller så. Jag har ock sett, att
arbetet gått bättre i dessa fall, än då det icke gifvits klara
föreskrifter. Och är läraren fackbildad, så behöfver han icke
nöja sig med att blott peka på och tala om handgreppen, han
kan då sjelf gripa in i arbetet, och föredömets magt är äfven
här stor. Jag håller vidare före, att det verkligt praktiska äf-
ven är pedagogiskt, men det opraktiska är då också opedago-
giskt, och ett bakvändt arbetssätt kan icke vara pedagogiskt.
Nu vet ingen annan än en fackman, hvilket arbetssätt som är
praktiskt, hvilket som bäst leder till resultat; en annan kan
aldrig undervisa med samma säkerhet och icke anvisa bästa
vägen till målet. Jag håller icke på att en slöjdlärare skall
•vara fackman i den meningen, att han nödvändigt måste vara
utbildad i en verkstad; jag håller blott på att han Jean arbetet
och vet att rigtigt undervisa om de särskilda verktygens an-
vändning. Härom vore mycket att säga. Jag vill blott fästa
uppmärksamheten dervid, att icke blott de mest primitiva verk-
tyg skola brukas, utan de, som med största fördel kunna an-
vändas. Man skall t. ex. icke nyttja knifven till det, som
mycket bättre kan göras med andra lika enkla och billiga
verktyg.
Vidare anmärker man, att många slöjdmodeller sakna be-
rättigad skönhet, iclce göra afseende på olika orters och olika
samhällsställningars behof m. m., att de hålla sig till en en-
sidig snickerislöjd samt att dessa slöjdifrare icke önska en obli-
gatorisk skolslöjd. Om denna sista anmärkning vill jag nu
blott påpeka, att de godtköpsslöjdkurser på sex veckor för ut-
bildande af slöjdlärare, som de formella slöjdifrarne hålla i
Sverige, må hända stå i samband med desse slöjdifrares förkär-
lek för den fria, icke obligatoriska skolslöjden; ty klart är,
och erfarenheten bevisar det dagligen, att en i slöjd alldeles
obevandrad man, vore han än skollärare, på den korta tiden
af sex veckor icke kan vinna den skicklighet, som erfordras
att sköta en skola mecl obligatorisk slöjd, eller der barnen år
efter år måste arbeta; men må hända är skicklig nog att sköta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
