Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
vecklas ock cle första starka frestelserna infinna- sig, just då
skall kroppen tvingas ock lustarne dämpas under arbetets ok,
ock ynglingen lära att arbeta i sitt anletes svett. Men när
man i dess ställe ensamt ock oafbrutet sätter pojken på skol-
bänken, då han enligt naturens ordning icke kan vara stilla,
så må man icke förundra sig öfver att ungdomstiden blir full
af galna pojkstreck. Mången gång gömmer också vårt upp-
fostringsväsen på sorgliga kemkgketer, på synder, som bränn-
märka ungdomens samveten ock vålla dess kroppsliga ock and-
liga kraft tärande sår, ja, till ock med mörker ock död. Går
man långt i att öfva våld mot naturen ock kränka de lagar,
på kvilka den är byggd, så kan man vara viss, att frestelsen
att bryta mot sedebuden mångdubblas. Nu kar vår tids upp-
fostran, genom åsidosättande af kroppsarbetets lag, inledt i för-
färliga frestelser den ungdom, kon skall föra till gudsfruktan
ock kunskap. Vill kon godtgöra denna förvillelse, må kon då
böja ungdomen tillbaka in under kroppsarbetets lag. — Yäl
är det sanning och en oomtvistad sanning, att allt sedligt lif
ytterst måste hvila på en sann och lefvande gudsfruktan; ty
den förutan är allt vår görande och låtande här vid lag al-
ringa betydelse; men då detta egentligen ligger utanför ämnet
för denna uppsats, anser jag mig blott behöfva angifva den
ståndpunkt jag häruti intager.
I sammanhang med handarbetets stora sedliga betydelse
för uppfostran skall jag tillåta mig uttala min tanke i en annan,
härmed närbeslägtad fråga. Det kan må hända tyckas vara en
paradox; men erfarenheten har ofta lärt, att hvad som i dag
synes vara en paradox, i morgon kan vara en fullt erkänd
sanning. Det är obestridligt, att vi män i förvärfvad, icke
i medfödd, intelligens betydligt stå öfver qvinnan; men granska
vi rättvist och opartiskt, hurudan mannens och qvinnans sedliga
ståndpunkt är, så är det lika obestridligt att våra qvinnor stå
långt öfver oss män i detta hänseende. Jag behöfver blott föra
minuet tikbaka till våra mödrar, hustrur, systrar och dött-
rar. Våga vi jemföra vårt sedliga lif med deras? Äroviupp-
rigtiga ock ärliga, måste vi dess värre svara nej. Hvad kan
då skälet vara dertill, att qvinnorna, eliuru de äro oss män
underlägsna i kunskaper ock vetande, likväl stå så betydligt
och märkbart öfver oss i sedlighet? Någon svarar må hända:
i qvinnans medfödda större sedlighetskänsla. Jag vill ej afgjordt
säga nej härtill; ehuru jag måste bekänna, att jag ej hör till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
