Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Arbetande för framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETANDE FÖR FRAMTIDEN.
21
snarare hämma än befordra lifvets lycka, dels gifver den,
som ofvan är antydt, produktionen en dålig riktning. För
ätt tjäna penningar d. v. s. för att draga åt sig af de
för-mögnes öfverflöd, börja enskilde att slå sig på
produktionsgrenar, hvilka afse att tillfredsställa de rikes begär efter
lyx, eller ock införas lyxartiklar utifrån. I senare fallet
måste, då dessa varor icke erhållas gratis, af landets eget
kapital motsvarande belopp utföras i form af varor eller
penningar. Huru än lyxvarorna erhållas, medföra de utgift
af kapital eller arbete och naturliga tillgångar (råämne
och naturkraft), och i båda fallen kunde ett värkligt
välstånd därigenom åstadkommits. Det är icke nog, att något
produceras; af största betydelse är ock, hvad som
produceras. Med all visshet kan därför sägas, att ett folk, för
hvilket sparsamhet är ett genomgående karaktärsdrag, har
större utsikt att nå allmänt välstånd än en sådant, som
kännetecknas af slösaktighet och moralisk slapphet.
Men hvarför, kanske någon frågar, arbetar man på
detta sätt för framtiden? Kunde man icke återvända till
enklare produktionsmetoder, genom hvilka behofvet och
arbetet mera omedelbart svarade mot hvarandra? Är det
icke en omväg att, som i nutiden, alla eller åtminstone en
stor del produkter föras så långa vägar fram och tillbaka
dels som råämnen dels som färdiga varor? Såsom t. ex.
vid klädesindustrin. Ull uppköpes här och där i landet,
införes äfven till betydlig mängd utifrån och föres till en
fabriksstad, hvarest den i de stora industriella
etablisse-menten tvättas, spinnes och väfves till tyg för att än en
gång föras ut på långresa. I smärre partier sändes detta
ut öfver landet, kanske äfven till utlandet, för att försäljas
till otaliga skräddare, hvilka af tyget sy kläder. Yore
det icke enklare och därför bättre att återvända till äldre
arbetssätt: att bonden och hans familj förvandla ullen till
kläder, så att de bruka kläder af egen tillvärkning?
Säkerligen vore det enklare — att förstå; det vore icke så
invecklat, men det vore omöjligt i nutidens samhälle, då
folkmängden är så stor, och då dessutom hvar och en
enskilds behof ökats. Nutidens behof kunna endast
tillfredsställas genom storindustrien. För vår tid är den det
naturliga produktionssättet, och därförutan skulle nöden och
eländet säkerligen vara oändligt mycket större än hvad
de äro, ty människorna skulle sakna medel för uppehället,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
