Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder inom verkstads- och maskinindustrien i Amerika af Henry von Kræmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifves honom en större lön för arbetet, så må (let icke förvåna, om
han skulle trifvas bättre där än någon annanstans, och för en god
yrkesarbetare är det lika så angeniimt att arbeta med goda verktyg
och fina maskiner i en lokal där snygghet och ordning råda som
det för vetenskapsmannen är tillfredsställande att uti ett ljust och
fint laboratorium röra sig med goda och förstklassigt utförda
preparat, och med den känslan kommer äfven intresse, längtan och kärlek
till arbetet.
Det klagas så mycket på våra arbetare här hemma, att det vore
synd att ytterligare lägga sten på börda, men det kan icke nekas
till att s ven skarn e i Amerika verka bra mycket skötsammare än
svenskarne hemma i Sverige, och det vore ju tråkigt, om denna min
uppfattning hade någon grund för sig. Folk vill nog sköta sig,
men förmågan är det klent beställdt med. Och icke förty frågar
man aldrig efter verkstadsbetvg i Amerika. Alltså, utan betvg, på
hvilket står en hel del saker, sköter sig svensken bättre i Amerika
än hemma, »firar» mindre, o. s. v. Detta måste tydligen ha sin grund
i ledningen, i den allmänna andan och i den uppfostran, som blir en
bibringad i Amerika. En person söker arbete, uppgifver att han är
det eller det till sitt yrke och att han har arbetat på vissa,
namn-gifna ställen, hvarpå han erhåller arbete och får betaldt efter
förmåga. Visar det sig att han icke är i öfverensstänunelse med
rimliga fordringar lar han gå, utan några som helst ceremonier, och
därmed är den saken slut. Att kunna antaga arbetare, som inte ha
betyg och pappersmeriter att förete, och ändå få dem att arbeta
skötsamt och ordentligt är enligt min logik ett tecken på en större
ledande förmåga iln att ha i sin hand ett medel att märka folk för
tid och evighet, men ändå e j komma till några öfver sig stora resultat.
Dock vore det oriktigt att lägga skulden på enbart en af parterna,
ty ledningen och arbetarne äro uttryck för och produkt af systemet
i dess helhet, och systemet är det, som måste reformeras. I alla
fall bör det dock framhållas, att det är från ledningen initiativet
bör utgå, och de ledande inom verkstadsindustrien ha nog en mängd
ogjorda förbättringar och moderniseringar på sitt samvete. Af
arbetarne här hemma kan man ju inte begära det tydligen ledningen
saknar, men det kan man ändå begära, först och främst att de inte
stjäla tid, och vidare att de äro punktliga och nyktra i sitt arbete.
Xog borde den tiden vara forbi, då man kunde glödga brännvin om
måndagsmorgnarna och köpa öl och pilsner under arbetstiden.
Sär-skildt hvad beträffar att stjäla tid, att taga sig fem och tio
minuter, och därtill tycka det är kvickt och duktigt, så är detta
oförsvarligt och går ekonomiskt igen på arbetarne själfva. Man skulle
aldrig kunna tänka sig en amerikansk verkstad, där det ropet hetts!»
motsvarande ordet pa engelska gick från man till man längs bänkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
