Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsintensitet och verkstadsorganisation af Nils Fredriksson och Axel Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledaren duglig, så gör han så godt han kan, men det kan ej bli något
annat än på en höft, och huru långt detta ligger från gränsen af det
möjliga, därom har man i de flesta fall ingen aning.
Ar det däremot endast en eller få saker som tillverkas, så kan
man däremot fordra att det som göres blir rätt utfördt med hänsyn
’•ll ändamålet, så som det kräfver och ingenting vidare: arbete pa
<let som behöfs men intet i onödan; och det kan blifva statistik och
kontroll på arbetet och arbetaren, och hvarje framsteg kan beaktas,
tillvaratagas och belönas sa, som det förtjänar. Detta är icke möjligt
vid en blandad tillverkning, men desto lättare ju mera tillverkningen
specialiseras, och det är på detta arbetsledningen särskild t måste
inriktas.
Som det nu är vid vara verkstäder i allmänhet, kan man nästan
sftga att ledningen hindrar arbetaren från att arbeta fort. Detta
gäller icke endast arbetsledningen utan rent af affärsledningen i dess
helhet. Vi halva sett, huru den olämpliga arbetsfördelningen i stort
sed t, hvilken väl måste anses bero på affiärsledningen, hindrar
arbetets specialisering och användningen af sådana hjälpanordningar,
som sätta arbetaren i stånd att utan större kraftutveckling, endast
med större uppmärksamhet, uppnå en mångdubbelt större
produktionsmängd, än han äfven med bästa vilja och med användande af
sina yttersta krafter skulle kunna åstadkomma under nuvarande
förhållanden, med nuvarande hjälpmedel.
\ i förstå äfven, huru mångsyssleriet i verkstäderna gör det
omöjligt for verkmästare och förmän att i detalj följa arbetet, att i
detalj lära känna detsammas egenheter och följa arbetarens
verksamhet därvidlag, så att den blir nöjaktigt kontrollerad, rätt bedömd
och värderad efter förtjänst. Vi få nog också medgifva, att detta
måste verka förslöande i synnerhet på arbetarens håg och goda vilja,
på samma gång som han har möjlighet att skolka och förresten
aldrig kan förvärfva sig den högsta grad af så att säga automatisk
skicklighet, om han skall syssla med allt möjligt.
Men icke nog med allt detta som följer af brist på specialisering.
Det är rätt ofta bedröfligt med våra metoder i öfrigt. Vi vilja ej
tala om, huru illa många af våra verkstäder äro inrättade (dåliga
lokaler, usel belysning, bristande transportanordningar m. m.), utan
blott hålla oss till hvad som uraktlätes och borde göras, redan som
det nu är och i de verkstäder som finnas.
Först och främst borde det läggas mera an pa specialisering
inom själfva verkstäderna; d. v. s., om det ej låter sig göra att i
en hast ändra arbetsfördelningen verkstäderna emellan, så kunde de
livar för sig mera lägga an på att specialisera sina arbeten än hvad
*om nu sker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
