Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord af Gustav Sundbärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I underdånig skrifvelse den 13 maj 1901 anhöll Riksdagen att
Knngl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande i hvad mån
emigrationsstatistiken kunde och borde utvecklas i socialstatistisk riktning samt
i hvad mån undersökningar och studier af amerikanska förhållanden,
särskildt ur synpunkten att främja det inhemska näringslifvet, kunde
verkställas i större omfattning än för det dåvarande.
Beträffande sistnämnda punkt infordrades underdånigt utlåtande
från Kungl. Kommerskollegium, som, den 14 november 1906, anförde
bland annat följande:
»För åstadkommande af något verkligt effektivt härutinnan [näml. med afseende
å förbättrandet af det allmänna ekonomiska tillståndet inom landet och därmed också
emigrationens bekämpande] lärer man först oeh främst böra söka att inom de för landet
naturliga industrigrenarna åstadkomma en massproduktion oeh därmed följande låga
tillverkningskostnader samt en i möjligaste mån stor och lönande afsättning i
främmande länder af vårt produktionsöfverskott.
Att man för nående af dessa mål måste i utlandet med all uppmärksamhet
studera hithörande frågor på såväl teknikens som handelns områden, är alldeles visst,
och medvetandet härom torde väl också få anses hafva legat till grund för beviljandet
af de anslagsbelopp, som årligen utdelas såsom reseunderstöd åt såväl tekniska
stipendiater som handelsstipendiater.
Hvad särskildt beträffar den förstnämnda kategorien af stipendiater, tillåter sig
Kollegium erinra därom, ntt genom understöd af statsmedel ett beaktansvärdt antal
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker blifver hvarje år i tillfälle att genom studier
och praktisk verksamhet i utlandet inhämta ytterligare insikter och erfarenhet i sina
respektive yrkesgrenar samt att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, en
väsentlig del af dessa stipendiater vänder sin kosa till Amerikas Förenta stater. Så hafva
till exempel under de senaste fem åren, från och med år 1901 till och med år 1905,
af tillsammans 193 stipendiater icke mindre än 105, eller i medeltal 21 personer
årligen, representerande olika grenar af teknik och industri, utvalt Amerika till sitt
studiefält, hvarvid dock är att märka, att under denna period en världsutställning
afhölls i S:t Louis, för hvars studerande särskilda reseunderstöd utdelades utöfver de
annars årligen utgående.
Det torde vara obestridligt, att en ganska grundlig kännedom om de uti Amerikas
Förenta stater i förevarande hänseende rådande förhållanden vinnes genom de studier,
som sålunda därstädes idkas af svenska fackmän, äfvensom att hvad därifrån kan vara
att hämta, värdt att iakttagas inom vår egen industri, också alltmer skall få sin
tillämpning — utan utsändande af någon särskildt utsedd undersökningskommission.
Äfven i utlandet har man på flera ställen haft sin uppmärksamhet riktad på
frågan om den amerikanska industriens utveckling och orsakerna därtill; och har detta,
enligt hvad Kollegium har sig bekant, särskildt varit fallet i Tyskland och England.
Från båda hållen synes man hafva kommit till det resultat, ntt den öfvervägande
orsaken till den amerikanska industriens framgångar är att söka i den infödda
arbetarens personliga, på uppfostran grundade egenskaper.
Från England utsändes till exempel — på enskildt initiativ oeh på bekostnad af
en enskild man, Mr. A. Mosely — år 1902 en särskild kommission till Amerikas
Förenta stater med uppgift att studera landets industri oeh därmed sammanhängande
förhållanden.
Denna kommission bestod af 23 medlemmar, representanter för 21 olika industri-
och handtverksgrenar, nämligen hyttarbetare, gjutare, järn- oeh stålarbetare, maskinister,
ångpanne- och varfsarbetare, skeppstimmermän, knifsmeder, tubdragare,
bomullsspinnare, väfvare, skräddare, skomakare, garfvare, murare, stuckarbetare, snickare,
möbelarbetare, arbetare vid pappersbruk, sättare, bokbindare oeh litografer; och hvar och
en af medlemmarne hade i uppdrag att studera förhållandena inom sin särskilda
yrkesgren samt att efter hemkomsten afgifva rapport öfver sina iakttagelser orh besvara
ett visst antal, på förhand uppställda och för alla gemensamma frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
