Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Filantropien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINCENT DE PAUL.
begrundanden, all hans energi och hans viljekraft egnades
uteslutande åt förbättrandet af olyckligas lott. Kärleken till
medmenniskor var en passion hos honom, han var
filantropi-ens hjelte.
Vincent föddes 1576 i Les Ländes. Hans far upptäckte
snart hans märkvärdiga begåfning och ålade sig stora
försakelser, för att kunna låta honom studera vid College des
Cor-deliers i Dax. Det dröjde icke länge, förrän Vincent var i
stånd att sjelf gifva lektioner, hvarigenom han minskade
familjens bekymmer.
Hans ungdom var full af äfventyr. Han reste till
Marseille för att lyfta ett arf på 1,500 livrés, som han fått efter
en vän, och återvände sjövägen till Narbonne, men skeppet,
sorn han reste med, blef taget af sjöröfvare. Vincent de Paul
såldes till slaf och tjenade hos tre husbönder efter hvarandra.
Han lyckades omvända den tredje och återvände med honom
till Frankrike 1607.
Från denna tid daterar sig hans böjelse för filantropi.
Han blef allmoseutdelare hos Margaretha af Valois och
sysselsatte sig mycket med de fattiga.
Maria af Medicis, som blef regentinna efter Henrik den
fjerdes död, gaf honom en pension, hvarigenom han befriades
från de materiella bekymren för tillvaron och kunde
uteslutande egna sig åt olyckligas hjelp.
Han var lärare hos familjen Gondi och stannade der till
1617. Snart derefter utnämdes han till kyrkoherde i Chatillon
och stiftade genast ett sällskap för understödjande af fattiga
och sjuka, som kallades Confrérie de la Charité.
När han sedermera utnämdes till allmoseutdelare bland
galérslafvarne, blef han rörd till medlidande vid åsynen af
de olyckligas öde. Han fäste sig vid deras moraliska
oförmögenhet i stället, för deras brott och försökte förbättra dem
genom förmaningar och föredömen.
Utan något slags bistånd, endast genom egna medel, hyrde
han ett hus i Paris och lät en mängd galérslavar bosätta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
