Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHNEIDER. 77
som tjenat i tre år, 2 procent af den summa de förtjenat.
Efter tjugofem år eger en arbetare med medelmåttig aflöning
500 frank i ränta, utan att hafva sjelf bidragit med ett öre.
Vidare få nära fyra tusen barn fri undervisning, och sedan
de slutat skolan få de, allt efter sin duglighet, anställning
vid brukens kontor och tekniska byråer.
Schneider var deputerad åren 1845 och 1852. Han blef
först minister för åkerbruk och handel och kallades sedan till
president från 1867 till den 4 september 1870. Det var på
grund af sin praktiska duglighet och sin affärsvana, som han
erhöll sin höga anställning. Under ett sammanträde i
Lagstiftande församlingen 1868 fick han ett telegram, som
tydligen gjorde honom stor glädje. Han lät den som talade
fortsätta sitt tal till slut och sedan reste han sig.
»Mina herrar», sade han, »jäg har nyss erfarit den största
glädje jag haft i mitt lif. Tillåt mig att gifva er del deraf.»
Naturligtvis voro alla deputerade och åhörare lifligt
intresserade. M. Schneider var så rörd, att han måste hejda
sig ett ögonblick.
»Men hvad är det då?» ljöd det i korus från alla sidor.
»Genom detta telegram», fortsatte presidenten, »har jag
fått underrättelse om, att det från Creuzot nyss sålts fjorton
lokomotiv till England ! Det är en fullständig eröfring på
fredlig väg.»
Vi vilja afsluta vår skildring af Schneider med denna
anekdot, som ger en god föreställning om hans egenskaper.
När den store industriidkaren dog, gjorde arbetarne, som hade
honom att tacka för så mycket, ett sammanskott för att resa
ett monument till hans minne.
Han var en af vårt tidehvarfs arbetsammaste män.
Jean-Fran$ois Cail, född i Chef-Boutonne (Deiix-Sévres)
den 2 februari 1804, var en värdig medtäflare till M. Schneider.
Hans far var en fattig bonde. Han skickade gossen för någon
tid i byns skola och lät honom sedan lära kopparslagareyrket.
Sedan han kommit till Paris, fick han anställning som arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
