- Project Runeberg -  Araber och Kabyler /
114

(1869) [MARC] Author: Carl Brosbøll Translator: Carl Henrik Atterling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kabylien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

bygt små värdshus vid vägen, till bytesplatser för
forvagnarna. Dessa värdshus bestå vanligen af två
bygnader, af hvilka den ena har en öppen framsida
med ett framspringande tak. Längs väggarna äro
låga säten anbringade. Här hålla sig araberna och
kabylerna och trakteras med kaffe och majs-kakor.
Europeerna hålla sig deremot till bygnaden midtemot.

De första fyra milen kring Algier visa ett med
omsorg odladt land, majsen växer i dalarna; korn,
hvete och hafre på den högre liggande marken. Det
var denna trakt, som romarne kallade sin visthus-
bod; härifrån och upp mot Djurdjura (mons ferratus)
finnas ännu talrika spår af deras kolonier: ruiner,
torn, hvalfbågar, pelare och grafställen med nästan
oläsliga inskrifter. Sex mil från Bugie ligga de gru-
sade ruinerna af en gammal stad på flera hundra
hus och en grundmur, som antyder ett stort och vid-
sträckt tempel. Men det är icke endast romarne,
hvilka hafva lemnat efter sig ruiner på dessa berg.
Mellan oliv-skogarna ligga några sprängda och sam-
manstörtade murar, svärtade af rök, och ur hvilka
förkolnade bjelkar sticka fram; sönderbrutna kärl
eller fälda träd beteckna en förstörelse, öfver hvilken
mossan ännu icke hunnit att gro. "Här har krutet
talat, här har den hvita kuskus blifvit svart”, säger
kabylen på sitt bild-rika språk. Här har han kämpat
mot fransmännen och förlorat. Går en skara förbi
stället, pekar man på grushögen, rynkar pannan och
utstöter några dämpade strupljud, som en främling
icke förstår. Sannolikt är det ingen lofsång, de
sjunga öfver segraren.

Från Dellis och Tizi Uzu befares trakten dag-
ligen af diligenser och forvagnar, en liflig samfärdsel
har utvecklat sig mellan städerna och de närmast
boende stammarna. För att frambringa en banad
väg hafva fransmännen utfylt fördjupningarna, af-
jemnat backarna, sprängt bergen. Förr fanns icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arabkabyl/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free