Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prestationer, så t. ex.var detta fallet med grundskatterna och uppbör»
den, som erlades i varor eller s. k. persedlar, och ännu på 1850»talet
hade man ej hunnit längre än att en förenkling genomfördes på det
sättet, att endast vissa hufvudpersedlar, olika för olika landsorter,
skulle bibehållas, såsom spannmål, järn, smör m. fi., och de s. k. små»
persedlarna omsättas i några af hufvudpersedlarna eller i pengar.
Svårigheterna med likviderna gjorde omsättningen mycket tung
och lade en stark hämsko på affärslifvet. Men det var icke mycket
bättre i utlandet. Så småningom hade under tidernas lopp ett ban»
kir» eller bankväsen utvecklat sig, olika för olika platser. I all»
mänhet var det så, att bank» eller bankirrörelsen utvecklade sig ur van»
liga handelshus, hvilka drefvo bankirrörelse som bisysselsättning, och
först så småningom, när den ökade arbetsintensiteten fordrade en
större arbetsfördelning, kommo en hel del firmor att specialisera sig
på penninghandeln. Det var i allmänhet behofvet för den enskilde att
få sina pengar bevarade på ett tryggt och säkert ställe, som gaf
första uppslaget. Af den anledningen insatte t. ex. i London på
15» och 1600»talen folk sina pengar hos guldsmederna, hvilket gjorde,
att dessa så småningom utvecklade sin rörelse till verkliga bankir»
affärer. Liknande var förhållandet i Skottland och på andra ställen,
där grosshandelsfirmor, som arbetade i tobak, linne och andra
stora artiklar, togo emot pengar till förvar. Småningom ombildades
dessa firmor sedan till bankir» eller bankhus. Så skedde också
delvis i Sverige, åtminstone så tillvida, som allmänheten ännu i med»
let af förra århundradet i rätt stor utsträckning insatte sina pengar
hos grosshandlare, såsom t. ex. Tottie &. Arfwedson, J. G. Schwan,
Frans Schartau, Sam. Godenius och andra, eller hos stadsmäklare
såsom John Holm i Stockholm eller Johan Leffler i Göteborg.
Det var nödvändigheten att nyttiggöra de sålunda insatta pen»
garna, genom utlåning på längre eller kortare tid, som gaf anled»
ning till uppkomsten af vanlig bankirrörelse. Själfva uppkomstsät»
tet visar, att utvecklingen ej kan ha varit enhetlig. Liknande för»
hållanden i olika länder framkallade liknande företeelser, men man
kan i regeln säga, att det ena landet icke tjänat som förebild för det
andra. Det ligger emellertid i sakens natur, att det närmast var en
bankirrörelse, som därvid uppstod; banker i modern mening, vare
sig i form af aktie» eller kommanditbolag, blefvo först långt senare
vanliga. Bland de länder, i hvilka affärslifvet under 1700»talet och
förra hälften af 1800»talet nått en högre grad af utveckling, intogo
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
