Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till ytterligare belysning af utvecklingen meddela vi nedan en
andra jämförelse, nämligen rörande antalet fabriker, arbetare och
tillverkningsvärden.
Ar i g a medeltal
Fabriker Arbetare Tillverknings* värde i kronor
1861-65.................. 2,465 30,016 71,693,000
1881—85 ................. 2,916 68,627 185,643,000
1896-00.................. 9,745 238,181 871,708,000
1911— .................. 11,692 304,586 1,651,057,000
Den långsamma utvecklingen eller till och med ganska stationära
ställningen ända till efter 1885 är alldeles påtaglig. Tillverknings»
värdet har efter Wallenbergs död till nu, alltså under en tids»
period af omkring 30 år, tiodubblats, under det att värdet från
1865 till A. O. Wallenbergs död, omfattande en 20»årsperiod, icke
ens tredubblats.
Det ligger därför i öppen dag, att A. O. Wallenberg icke lefvat
under någon period af exceptionellt uppsving eller industriell nydaning
i vårt land. Andra exempel kunna lätt anföras. Verkstadsindustrien,
som i slutet af 1830»talet och under loppet af 1840»talet visade lofvande
ansatser, stannade snart i växten och utvecklade sig på intet sätt
till någon storindustri. Under större delen af 1880»talet rådde stark
depression och öfverhufvudtaget kan man icke förr än in på 1890»
talet upptäcka någon i modern mening rationellt organiserad verk»
stadsindustri. Det var till dess smådrift, och fabrikerna dispo=
nerade i allmänhet hvar för sig endast ett ringa antal arbetare. Ny*
organisationen kom som en nödvändig följd af svenska uppfinnin»
gar och under påverkan af svenska ingenjörer, som i Amerika stu»
deråt moderna arbetsmetoder och nu sökte tillämpa dem i sitt
eget land.
Liksom på alla öfriga industriella områden i Sverige finner man,
att också här det bärkraftiga uppsvinget inträder först i midten
af 1890»talet.
Statistiken lämnar i detta fall liksom eljest värdefulla upplysnin»
gar. Man finner sålunda att tillverkningsvärdena för verkstadsindu»
strien i runda tal vid nedanstående data gestalta sig på följande sätt:
1885 .................................................. 30 milj. kr.
1895 .................................................. 67 » »
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
