Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
jemte hufvudstaden Warschau och bär alltsedan titeln: Konung af
Portugal
I Europa: 1,729 qvadr. mil. 4,035,330 inv. (1863).
Utom Europa: omkr. 25,900 qvadr. mil. 3,687,228 inv.
Med undantag af tiden mellan 1580 och 1640, då, Portugal lydde
under Habsburgska huset i Spanien, har från Konungarikets uppkomst
till nyaste tider endast en nerrskareslägt regerat i Portugal. Denna
slägt var ursprungligen en sidogren af de Franska Capetingerne och
kallades den Burgundiska efter stiftaren Grefve Henrik af Burgund;
man plägar imellertid skilja denna slägt i tre särskilda dynastier,
hvilka efter hvarandra innehaft Portugals thron, nemligen den äkta
Burgundiska (till 1383), den oäkta Burgundiska eller familjen d’Avizo
(till 1580) och huset Braganza, som, härstammande från Konung
Johans af Portugal naturlige son Alfons (Hertig af Braganza, † 1461), i
Brasilien ännu fortlefver, men i Portugal upphörde att regera med
Drottning Maria Da Gloria († 1853). Bemälda Drottning efterträddes
af sin son Pedro, nuvarande Konungens äldre broder, på fädernet en
Prins af Sachsen-Coburg-Gothas Hertigliga slägt, hvilken Portugals nu
regerande familj sålunda tillhör.
Preussen.
5,104 qvadr. mil. 18,491,220 inv. (1861).
Grefliga Zollernska eller Hohenzollernska huset, härstammande från
Thassilo, Grefve af Zollern vid år 800, delade sig (i 12:te seklet) i
2:ne linier, i det från Grefve Rudolf 11:8 söner Grefve Fredrik IV af
Hohenzollern och Borggrefve Conrad af Nürnberg den Schwabiska
(eller Hohenzollernska) och den Frankiska (Nttrnbergska) linien leda
sina anor. Från den förstnämnde linien härstamma de sedan slutet af
1500-talet i 2:ne familjer (Hechingen och Sigmaringen) skilda
Furstarne af Hohenzollern, som år 1849 till förmån för Preussen afträdde
sina suveränitets- och regerings-rättigheter och sedermera ansetts
såsom en yngre sidogren af det Preussiska Konungahuset. En ättling
åter af Borggrefve Conrad af Nürnberg, Fredrik V, köpte
Mark-Bran-denburg af Kejsar Sigismund och blef kort derefter (under namn af
Fredrik I) Kurfurste i detta land. Sedan Kurfurstarne af
Brandenburg ytterligare (1618) genom arf kommit i besittning af det Polska
hertigdömet Preussen, som erhöll suveränitet 1657, samt flere andra
länder, antog Kurfursten Fredrik Hl titeln Konung af Preussen. Detta
land har sedan, fortfarande under Hohenzollernska dynastien, genom
dels eröfring, dels fredsslut, dels köp kommit i besittning af betydliga
landsträckor, såsom Schlesien, Posen och andra delar af det fordna
Polen, Pomern, flere länder i Westfalen och vid Rhen, en del af
Sachsen o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
