Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under det Hohenstaufiska kejsar-familjen, som kufvade Henrik
Lejonet, för flere århundraden tillbaka efter tragiska öden utslocknat,
blomstrar sålunda ännu dess gamla motståndare familien Welf; —
afkomlingar af Henrik Lejonet äro ännu i dag regerande icke blott
i Hertigdömet Braunschweig, utan äfven i Konungariket England.
Bäjern.
1,385 qvadr. mil. (1867) 4,824,421 inv.
Huset Wittelsbach, genom Grefvarne af Scheyern härstammande
från Arnulf den Onde, Hertig af Bäjern 912—937 (efter Carolingiska
ättens utgång), har alltsedan 1180 varit herrskande i Bäjern.
Dessförinnan styrdes landet af Hertigar af Sachsiska, Welfska och
Österrikiska husen från medlet af 900-talet till 1180, då Grefve Otto V af
Wittelsbach erhöll Bäjern såsom Hertigdöme. Dennes son Ludvig I
blef derjemte Pfaltz-grefve vid Rhen. Hans sonsöner delade riket så
att den äldre — Ludvig II den Stränge — erhöll Öfre Bäjern och
Pfaltz, den yngre — Henrik — Nedre Bäjern. Den sistnämnde
grenen utdog 1340. Af Ludvig den Stränges söner blef den ene (yngre).
Ludvig III (Kejsare 1314-1347), stamfader för den Bäjerska linien,
som med Hertig Maximilian erhöll Kurvärdigheten 1623 och med
Kurfursten Maximilian Josef utdog 1777, under det den andre (äldre).
Rudolf Stammaren, blef Kurfurste i Pfaltz och stamfader för a) den
äldre kurfurstliga linien Pfaltz, utslocknad 1559, b) den Skandinaviske
Unionskonungen Christofer, död barnlös 1448, c) linien
Pfaltz-Simmern, kurfurstlig 1559 och utdöd 1685 med den olycklige Böhmiske
Konungen Fredrik V:s sonson Carl, d) linien Pfaltz-Neuburg,
kurfurstlig 1685 och utdöd 1742, e) linien Pfaltz-Sulzbach, som erhöll
Kur-Pfaltz 1742 och Kur-Bäjern 1777, men utdog redan 1799,f)
Pfaltz-Zweibrücken, regerande i Sverige 1654—1720 samt på manssidan
utslocknad 1731, och g) Pfaltz-Birkenfeld, hvaraf den nuvarande
Bäjerska Konungafamiljen (kurfurstlig 1799 och kunglig 1805) är
hufvudgrenen och Hertigarne i Bäjern en sidogren.
Danmark.
693 qvadr. mil. (1870) 1,784,741 inv.
Island, Färöarne och besittningar utom Europa 2,085 qvadr. mil. 124,020 inv.
Om man undantager Magnus den Gode (af Ynglingaätten), Olof
II Håkansson (Folkunge), Erik af Pomern och Christofer af Bäjern.
har Danmark endast ägt Konungar af 3:ne ätter: Sköldungaätten.
Sven Estridssons ätt och huset Oldenburg. Detta sistnämnde,
härstammande från Christian Grefve af Oldenburg (1155), har alltsedan 1448.
då Christian I af bemälde hus valdes till Konung af Danmark,
innehaft Danska tronen. Nämnde Konung valdes 1460 — efter grefliga
Schauenburgska husets utgång — äfven till Hertig af Schleswig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aoshbok/0020.html
