Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikas råds råd och endrägtiga samtycke och allmogens dertill utskickade mäns
jaqväde och vetskap. I dylika fall eger konung råd sitt förskrifva och sex
af hvarje härad, två af adeln eller hofraännen, två af presterne och två af
allmogen: hvad de rådslå och besluta vare gjordt och gilladt öfver allt
Sverige.»
Karls förslag blef ej fullständigt utarbetadt, utan innehåller endast sex
balkar jerate utkast till några kapitel af två andra. Vid den riksdag, som
i juli och augusti 1609 af olika anledningar var samlad i Stockholm,
begärde konungen ständernas yttrande om förslagen till konungs- och
kyrko-balk, hvilka nu för dem framlades. Svaret blef undvikande: ständerna tackade
konungen för hans möda, men ville uppskjuta sitt betänkande, till dess hela
verket vore färdigt, då det enligt föregående riksdagsbeslut borde i alla
landsändar kungöras. Något annat svar lyckades ej Karl att frampressa och
förklarade slutligen förtörnad, att efter hans arbete ej behagade ständerna,
finge de dermed handla som dem sjelfva syntes. Han »ville intet bekymra
sig mera derom».
Då Karl således ej lyckades i sitt försök att få en ny allmän lag till
stånd, måste det betraktas som en åtgärd af största vigt, att han 1608 låtit
af trycket utgifva Kristofers landslag och på samma gång påbjudit, att
denna tryckta upplaga skulle lända till allmän efterrättelse. Härigenom gjorde
han nämligen slut på den villervalla, som förorsakats af de många olika
af-skrifterna af lagen, om hvilka man ej visste, huru vida den ena eller andra
skulle vara den lagligen gällande. Härmed, lika som genom utgifvandet af
några bland de gamla landskapslagarna — uplands- och östgötalagarna 1607,
helsingelagen 1609 — har han ock lagt den nödvändiga grundvalen för det
mer än sekellånga arbete, som slutligen bar sin frukt i 1734 års lag.
Kriget i Livland 1606—1611. — Kriget med Ryssland 1609—1611.
WelneiMteins eröfrlng 1607, Penans fSrlnst 160». — Svensk-ryska flJrdraget l Viborg, febr. 160». —
Jakob de la Gardie i Moskva 1610. - Slaget vid Klntqjino, juni 1610. - De la (lardie eröfrar Kekskohn
oeh stora Novgorod 1611. — Karls planer till ett alhnint antibabsbnrgskt fSrbund.
Medan de inre oroligheterna i Polen tvingade Sigismund att kalla en
del af sina trupper från Livland, hindrades å svenska sidan grefven af
Mans-feld genom bristen på folk och penningar att under året 1606 företaga några,
krigsrörelser af vigt. — I juni 1607 lyckades han emellertid genom
Weis-sensteins eröfring åter göra svenskarne till ensamma herrar i Estland oeh
gjorde kort derefter ett försök mot Dorpat. Väl måste han efter fem veckors
belägring afstå derifrån, men tog i stället i juli följande år det fäste, som
beherskade inloppet till Riga, Dtinamtinde, hvarpå inom kort följde eröfringen
af Kokenhusen och Fellin. Under hösten började emellertid större kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
