Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätta häradshöfdingar och utöfva lagmannens dom srätt, så att inom
gref-skapen vädjades från häradshöfdingen till grefven, från denne till rikets rad,
från detta till konungen.
Så väl de grefliga som de friherrliga ätternas antal ökades vid Johans
kröning; men vigtigare var, att frilierrarne under den närmast följande
tiden kommo i åtnjutande af samma förmåner som grefvarne: de erhöllo
for-läningar, friherreskap, hvilka skulle gå i arf efter samma grunder som
gref-* kapen och åtföljas af samma rättigheter, dock med undautag af rätten till
160. Kunung Johan Ill-.s sigill.
tionde. Den skyldighet som ålåg de nya länsherrarne var rusttjenst, hvilken
skulle utgöras efter samma proportion som af de vanliga frälsegodsen, det vill
säga en rustning for hvarje 400 marks ränta i krigstid och för hvarje 800
marks ränta i fredstid. i
Härmed hade man nu i Sverige fatt en ärftlig länsherrearistokrati och
på samma gång en med stora lagliga förmåner omgärdad klass inom adeln.
Följderna häraf utvecklade sig under det närmast följande århundradet och
1)1 ef vo så i politiskt som i socialt afseende af den största betydelse.
Det är anmärkniugsvärdt, att man, då man väl lyckats göra sig af med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
