Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjeuare och andra, antingen de voro af adel eller intet», som troget läte sig
braka i hans och rikets tjenst, unna och förläna vissa uppräknade häradsrätter
• 9
i Uplaud, Vestmanland med Dalarna och bergslagen, Östergötland, Småland
och Finland, och lika så »alla de häradshöfdingsdömen, som uti all Norrlandeu
vore belägna, helst efter uti de landsändar vore inga adelsmän». Dessa
bestämmelser äro i mer än ett afseende
«
märkliga. De visa dels att det
uppfattningssätt, enligt bvilket
domarplatserna voro till för inkomstens, ej
fur tjenstens skull, och som redan
under den seuare medeltiden
fram-trfidt, fortfarande befiuuer sig i god
utveckling, dels att redan nu en tid
kommit, då frälset finner nödigt att
genom lagbestämmelser trygga sig
mot det intrång, som ett af den nya
konungamakten uppammadt ofrälse
element, skrifvarklassen, hotar att
Hora i dess häfdvunna rätt till in-
* .
komstbringande embeten.
Det är förut nämdt, att redan
vid midten af fjortouhundratalet den
seden utvecklat sig, att vid extra
ordinarie beskattning
frälsemannen för sina landbohemman endast betalade hälften mot skattebönderne och
att de för sina sätesgårdar voro alldeles fria. Denna sed iakttogs i allmänhet
under konung Gustaf och äfven af konung Erik under lians första ur; men
under hans krig blef det vanligt, att för frälsegodsen betalades lika
mycket som för skattegodsen;
och att ej ens sätesgårdarna
voro fria, finner man deraf,
att han 1567 såsom en ny
frihet lofvade, att »så
många af adelns landbönder,
som ligga till arbetes under
deras sätesgårdar, må vara
två räknade emot en
skatte-honde med gärder och
utlagor, desslikes ock med
skjutsresor». Denna grundsats stadgades nu för adelns landbönder utan undantag.
En annan förmån som nu vans var den, att frälsebönderne alldeles befriades
från den skyldighet att göra dagsverken vid kronans slott och gårdar, som
sedan konung Gustafs tid i vissa landsdelar ålåg dem; och rörande de
landbönder, som bodde inom en mil från sätesgården, stadgades, att de skulle vara
156. Drottning Katarina Jagellonika.
157. Minnespenning öfver konnng Johan III och drottning
Katarina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
