Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt att förklara det djupa sedliga förderf, som utvecklat sig inom den romerska
kyrkans sköte. Det var emot denna uppfattning, som reformationen riktade
sin protest. Hennes grundtanke är den, att det verldsliga lifvet, långt från
att vara med det religiösa oförenligt, skall af detta genomträngas och sålunda
höjas och adlas; hon nedbryter den mur, som den romerska kyrkan mellan
dessa båda områden upprest, och i stället för den dualism, som är utmärkande
for denna kyrkas uppfattning af det menskliga lifvet, sätter hon den kristna
enhetsprineipen, sådan den blifvit af kristendomens grundläggare uttalad. Ty
det var icke någon ny lära, som reformationens män utgäfvo sig förkunna^
de yrkade endast, att man skulle vända tillbaka till det som är
kristendomens väsen, men af århundradens villfarelser blifvit bortskymdt och nu
hotade att alldeles förqväfvas.
Nödvändig genom det allt mer kring sig gripande forderfvet inom den
romerska kyrkan, förberedd genom en mängd samverkande förhållanden ej
blott på det kyrkliga, utan ock på det politiska och sociala området och ej
minst genom den väldiga förändriug i menniskornas tänke- och
föreställningssätt, som den humanistiska rörelsen och jemte denna de stora uppfinningarna
och upptäckterna vid medeltidens slut hvar i sin mån bidrogo att framkalla,
länge sedan bebådad genom olika försök, som iuom skilda länder gjorts att
skaka den murknade kyrkobygnaden, grep reformationen, då hennes ord i det
rätta ögonblicket uttalades, med sanningens makt menniskornas sinnen, och
sådant var hennes inflytande, att hon äfven utom det sedliga och religiösa
lifvets områden, på politikens, vetenskapens, konstens och industriens falt,
öppnade nya banor och främjade en ny utveckling. Nästan hvaije märkligare
ny företeelse, som under den nyare tiden möter oss, står med henne i mer
eller mindre nära samband.
Gäller detta om Europa i allmänhet, så gäller det ej minst om Sverige.
Sönderslitet af unionstidens strider, i fara att upplösas i en mängd små vare
sig aristokratiska eller demokratiska samhällen eller ock att bli en
främmande makts lydland, var det genom reformationen, som vårt land erhöll en
konungamakt, nog stark att binda och i rätt riktning leda de oroliga och
stridiga krafterna, och blef en stat i verklig mening. Det var genom
reformationen, som det blef en medlem af det europeiska statssystem, som den
reformatoriska rörelsen väsentligen bidrog att bilda, och det var såsom
medlem af detta statssystem och reformationens målsman, som det kom att på
ett afgörande sätt ingripa i mensklighetens historia. Huru Sverige danades
till att fylla denna uppgift, är inuehållet af dess historia under den nyare
tidens första sekel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
