Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ädelmod.
Under den tid Bernadotte var krigsminister
och Bonaparte ännu var i Egypten, kom hertigen
af Enghien hemligen till Paris. Den republikanska
regeringen hade redan förlorat all sin
kraft, och det bourbonska partiet kunde då göra
sig stora förhoppningar. På Bernadotte voro nu
allas ögon rigtade, ty hans förvärfvade
namnkunnighet och hans hastiga beslutsamhet i
kritiska ögonblick utmärkte honom som en man,
hvilken var bestämd att spela en stor rol;
Enghien lät således genom enderas gemensamma
vän gifva Bernadotte tillkänna sitt vistande i
Paris, och han lät på samma gång äfven
tillbjuda honom Connetable-värdigheten i Frankrike
om han ville åter insätta Bourbonerna på Frankrikes
thron. ”Jag kan,” svarade Bernadotte,
”icke tjena Bourbonernas sak. Ed och pligt
fjettra mig vid franska folkets vilja. Men, då
en man, för hvars karakter och höga härkomst
jag bär aktning, ädelt förtror sig till mitt
hjerta, skall också här ingenting ondt vederfaras
honom. Enghien afrese ofördröjligen. Efter trenne
dagar är hans hemlighet icke mera min. Jag
är då skyldig den åt fäderneslandet.” — Enghien
blef räddad. Utan Bernadottes ädelmod hade
han varit förlorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
