Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungen reser hvart han vill.
Dalkarlarne blefvo 1532 stämde konungen till mötes vid Stora Kopparberget. Gustaf sände en hop krigsfolk omkring i socknarne, att med våld taga dem med sig som ej sjelfmante ville infinna sig. Ibland desse voro en hop prester, hvilka hade ondt samvete för den del de tagit i förräderiet och förbudet för konungen, att utan dal-allmogens tillstånd draga öfver Brunbäcks färja. Så snart hela menigheten var samlad, slog krigsfolket en ring omkring den. Gustaf tog sjelf till ordet och sade: ”Vi äro nu sinnade att hålla den sista mönstringen med eder. Antingen skall efter denna stunden Dalarne blifva en ödemark eller lydig provins. Vi skola lära eder att efter denna dagen ej utstaka gräns för eder lagkrönta öfverhet, eller förmena oss att resa inom vårt eget rike, hvart oss behagar.”
Ett nytt bibelkapitel.
Konungen firade 1536 sin förmälning med Margaretha Lejonhufvud. Vigseln skedde i Stockholm, der rikets förnämste män och prelater med konungen gjorde sig glade. Ibland dem
var Magnus Sommar, biskopen i Strengnäs, som uti början hade visat sig som konungens vän, men efter någon tid lät draga sig på den katholska sidan. Gustaf frågade honom öfver bordet, ”uti hvilket kapitel af Bibeln det stod befallt, att biskopen i Strengnäs skulle bo i stenhus?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
